Så har då Kevin gått vidare idag till ljusa ängar utan smärta och med en lätt kropp igen. Det är för gräsligt, att mista. En så´n go vovve, så snäll och så vänlig mot ALLA (ja inte mot katter kanske....) En så´n hund skulle man vilja klona.... För det finns ingen som han. Kommer att sakna hans glada hälsning, när man kommer innanför dörren. Och när han körde ner huvét mellan bena på en, för att bli kliad..... Hur ska då inte Ann-Louise, Erik, Ida och Johanna sakna varje dag framöver. Det måste ha varit väldigt tungt för Ann-Louise och Erik att följa honom på den sista resan.... Fy 17 vad livet är hårt ibland....

Sov gott Kevin <3

 

synne

14 november 2008 22:43

Ja fy det gör nog ont i hjärtat länge,men man får inte vara egoistisk när det gäller ens djur heller.Mår dom inte bra och man inte kan hjälpa dom på något sätt så är det bäst att låta dom somna och så får man låta dom leva i sitt minne.Kram synnöve

 

Svärson

15 november 2008 00:03

Det värsta var att åka från ungarna..

 

Ruth

15 november 2008 00:15

Mycket ledsamt att förlora en trotjänare, många tårar faller. Han lämnar många fina minnen efter sig, tänk på dessa..

http://bernamis.bloggagratis.se

 

skogsfrun på dal

19 november 2008 16:22

De gamla krassliga djuren sörjer inte, de får det gott, det är vi som mister dem som plågas och saknar. Ett hundliv är alldeles för kort!

http://barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...