Ringde Läkarstation i förmiddax och frågade, när jag skulle kunna få min flunsaspruta. Och jag var välkommen dit kl 13.45 När jag sen kom in för sprutningen, vågade hon inte sticka den i mig. P g a min förbaskade hosta. Hon ville att en läkare skulle lyssna på mig och ta beslutet. Okej. Och han hörde inga konstigheter på mina lungor. Så tog dom en snabbsänka och den var lägre än förra gången - bara 16. Mot 37 förut. Han sa oxå, att den intensiva värken på vänster sida berodde på, att jag hade knäckt ett revben med min hosta....!! Men sprutan fick jag, innan jag gick därifrån. Så nu var det klart!! Den vanlig flunsasprutan får jag ta senare....

Jag hade tänkt att åka och handla sen. Men kände mig så fruktansvärt trött, så jag åkte hem och åt och parkerade sen i sängen. Funderade fram och tillbaka på, om jag skulle ringa och be någon komma med och hjälpa mig. Men så kände jag mig så pigg efter vilan, så jag fixade det själv! Skönt!! Tog itu med att bära in golvpaketen från bilen oxå! Och det gick!! Men när jag stod med det tredje och sista paketet vid bakluckan, kom det en tjej, som erbjöd mig hjälp!! Verkligen jättesnällt!!

Så nu är det mesta förberett, för att ta emot dotter och svärson imorr´n!! Pontus - Ankies yngsta - skulle till Fagersta för inebandymatch!! Fast han åker i och för sig tillsammans med sitt lag. Och tanten har handlat hem fläskfilé och potatisgratäng. Så jag hoppas i alla fall, att dom ska bli mätta och belåtna, när det blir matrast. Och så blir det alltså nytt golv i hallen! Ännu en bit på väg!! Det blir naturligtvis oxå kul, att ha Ankie och Stefan här en hel dag!!!

Jag fick ju kakel över efter köksjobbet. Så jag kom på att kakla mina fula "underverk" oxå - alltså grytundelägg! Det blev ju rätt effektfullt, även om dom blev lite tunga.... Men stadiga och bastanta....

Igår höll jag på hela da´n med att foga kaklet. Ja med avbrott för vilopauser förstås - ett antal. Men nu känns det riktigt skönt, att vara KLAR med köket!! Det enda som är kvar att göra nu, är att lägga i silikon mot diskbänken. Jag klarade helt enkelt inte av, att trycka ut silikonet från sprutan!! Sprutan är helt klart gjord för dom med väldigt starka tummar!! Gjord av män för män....

Och visst var det lite vågat, att lägga de blå plattorna helt oregelbundet! Men jag tycker det är snyggt och nu är jag sååå nöjd med mitt lilla kök!!  Visst har det tagit väldigt lång tid - men känns desto skönare, när det nu äntligen är klart!!

Eventuellt  kommer Ankie och Stefan hit i helgen  och hjälper mig lägga nya golvet i hallen!! Det skulle verkligen vara toppen, att få det gjort oxå!!  Imorr´n får jag veta OM dom kommer. När golvet väl är lagt, kan jag så smått börja måla och fixa resten i hallen oxå. Kul, kul!!

Sjukjournal : Fortfarande rethosta, rätt envis. En besvärlig, kraftig värk har infunnit sig till vänster om vänstra bröstet. Vilket gör, att patienten hostar bara i absoluta nödfall. Dock ingen feber.

Såg det sista avsnittet av "Den stora resan". Och egentligen är det ju makalöst vad mycket "onödiga" prylar vi "måste" ha i den civilisation vi lever i !! Inte för jag skulle vilja leva så spartanskt, som dom gjorde i dessa infödingsbyar. Men dom klarade sig!! Och verkade lyckliga! Dom hade tid med varandra och hade roligt. Och i en by tvättade sig aldrig kvinnorna!! Och överlevde ändå! Dom smorde in sig med nå´n röd salva och alla luktade lika illa - so what! Det dom behövde var några kastruller och en machete i princip. Resten fanns i naturen. Undrar vad dom skulle säga om mitt nykaklade kök??

Ja vi har verkligen olika villkor här i världen!! Och vi ser ju på TV dagligen om krig och svält. Men det är DÄR - väldigt långt borta från HÄR. Kommer liksom inte in i våra känslor helt och fullt. Vi skulle väl inte orka leva med KÄNSLAN av allt elände och orättvisor. Glömmer aldrig när jag första gången såg tiggande barn. Smutsiga trashankar med tomma ögon. Jag ville ta dom med till hotellet, tvätta dom, få på dom rena kläder, låta dom äta så mycket dom ville. Men - det gick ju förstås inte.... Dom var alldeles för många...... Jag fick lov, att stänga dom ute från mina känslor, försöka att inte se dom, intala mig själv, att jag ändå inte kunde hjälpa..... 

Idag var jag minsann uppe med tuppen! Hade ställt klockan på 8 och vaknade precis innan den ringde! Idag bar det av - fastande - till sjukan i Köping för 15 - årskontroll! Det var alltså 15 år sedan jag gjorde min misslyckade VBG-operation! VBG = Vertical Banding Gastric - vilket innebär att man förminskade magsäcken - för att ta det kortfattat. Men eftersom jag efter denna operation inte fick behålla NÅGON mat, så fick dom lov att operera om mig och klyva bandet! Vilket gjorde att maten gick ner precis som innan.....

Då för 15 år sedan gick jag med i ett forskningsprogram - SOS - vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Så jag har en "kompis" med liknande förutsättningar som jag, som INTE har opererats. Och med jämna mellanrum blir jag då kallad för genomgång och diverse enkäter, som jag ska svara på. Blev mottagen i Köping av syrror, som kände väl igen mig!! De visste att jag varit gift med både flickornas pappa och Prebens pappa! Konstigt att möta någon, som kände igen mig från den tiden - så långt tillbaka!! En av dom tyckte att Prebens pappa var en riktig snygging!! Ja flickornas pappa oxå för den delen! 

Och dom fick säkert tio rör blod från mig - från samma ställe!! Det har aldrig hänt i världshistorien! Jag hade tagit med mig vetekudden, som dom värmde upp mig med innan. Och dom kom ihåg hur svårstucken jag var - förra gången försökte dom sticka i foten till slut! Det känns faktiskt inte bra - om man säger så.... Och dom väger och mäter både högt och lågt. Sen kom farbror doktorn och frågade en massa frågor. Mindes tidigare utfrågningar och hade skrivit en lista på alla sjukhusinläggningar under de senaste fem åren. Han skrev och han skrev. Och han tyckte, att jag hade haft ovanlig otur, med min operation och komplikationer efteråt. Jag är nog böjd att instämma i detta..... Hade jag vetat vad jag vet idag, skulle jag aldrig gjort denna operation.....

Sen for jag vidare till Västerås och lämnade tillbaka kartongen med kakel på Bauhaus. Och bytte fogmassan till ljusbegie istället. Så nu kan jag börja foga så snart som andan faller på. Ska bli kul, att få det färdigt! Fick oxå ett SMS från Ann-Louise - hon har på sitt jobb sålt lapptäcksarbeten åt mig för 2000:-!! Under första dagen!! Kul, Kul!! Jag har ju satt ner priserna till värsta REA-nivån. Så nu kanske jag i alla fall kan få tillbaka kostnaderna för tygerna.... Humöret går alltså uppåt igen - kul, kul!!!!

Sen har jag i och för sig legat i sängen sen jag kom hem - och t o m sussat en stund.....

Så var det alltså så - att vi kommer inte undan reklamen, utan att betala för att slippa den!! Men inte 17 BETALAR jag 20 pengar i månaden, för att slippa. Istället borde jag ju FÅ betalt för att reklamen ska fara runt på min blogg.... Usch och fy......

Sen nästa usch och fy - Medresenärskan är utraderad!! Borta!! Finns inte!! Kaputt!! Vilket sätt!! Jag blir så lessen så lessen  Utan förvarning.... Skit rent ut sagt, att inte kunna gå in och läsa hos henne längre. Hon hade alltid så trevliga och roliga små historier att berätta.....

Och det tredje usch och fy är, att allt är så himla grått!! Grått både ute och inombords.  Ingenting roligt händer. Är så less på detta eviga hostande. Även om jag är tacksam, för att jag kan sova om nätterna nu. Annsan skulle på operan igår kväll. Men jag kunde ju inte följa med och sitta där och hosta och störa. Och inte kan jag träffa några vänner. Jag kan ju smitta ner dom. Och inte orkar jag.... osv osv.....

Flugsvampfamiljen här ovan lyser väl upp lite i allt det gråa i alla fall!! Har röjt på balkongen idag och plockat undan mina älvor, stenar och kottar.  Trist! Men årstiderna kan jag inte påverka. Återstår att acceptera..... Jooo det kommer väl troligtvis en vår till.... Då jag får gå ut i skogen och plocka hem mossa. Och placera ut mina små älvor igen..... Längtar.....

Nu har jag sovit tre nätter på rad!! Och lycklig är jag!! Även om det var svårt, att somna igår kväll. Tänk att man blir en helt annan människa med sömn! Livet får lite andra färger liksom och blir inte lika eländigt. Jag hostar ju fortfarande - men inte alls i samma utsträckning som tidigare.

igår kom Lasse med en hel kasse med trattkantareller!! Härligt!! Och ett tidsfördriv med att rensa och koka. Så idag vankades det hemgjort potatismos med en härlig svampstuvning till! Smaskens! Sen åker resten av svampen in i frysen.

Och tankarna gick, när jag satt där och rensade dessa skogens läckerheter. Det är ju så olika, om man tycker om svamp eller ej. Kanhända är det så, att man lär sig gilla det, när man är liten. Och lär sig gilla att plocka den oxå, när man växer upp. Min pappa gillade att plocka och äta svamp. Och jag har alltid tyckt om det. Och mina tre barn både plockar och äter. Så har jag blivit så förvånad, när Anita t ex, inte är förtjust i svamp alls. Men hennes föräldrar varken plockade eller åt. Men - sen bryts mönstret även i min närhet : Ankies pojkar gillar inte svamp!! Eller har dom bara inte lärt sig ännu..... Ja - det var mycket om lite.....

Idag blev Solveigs vetekuddsörngott klara. Det var ett lagomt stort/litet projekt att klara av med hostan som killar i halsen emmellanåt. Och under tiden lyssnade jag på boken "Ninas resa" skriven och uppläst av Ninas dotter Lena Einhorn. En bok som jag verkligen rekommenderar!! Jag trodde, att jag redan hade läst den. Men det visade sig vara fel. I slutet kom jag på, att jag har sett filmen! Men boken var väldigt mycket bättre! Tänk vad människor fick stå ut med under kriget i Warsawas judegetto !! Men det var heller inte många som överlevde. Tänk att ALLTID leva med skräcken och ångesten över, att bli infångade och ivägskickad till döden.... Vad är väl lite hosta.....

Så har jag börjat lyssna på Åsa Linderborgs bok "Mig äger ingen". Den har jag läst tidigare, men ville lyssna på den oxå. Den rekommenderar jag oxå varmt! Den innehåller ett annat litet "helvete" - hur det är att växa upp med en alkoholiserad - men kärleksfull - pappa. Den är oxå uppsatt som teater nu i Västerås. Lite kul är det oxå - den tid Åsa beskriver - 70-talet - bodde vi oxå i Västerås. Så jag känner igen mig en del.... 

Inatt mina vänner - så sov jag!! Hela natten!! Fantastiskt!! Samtidigt har jag minskat ner antalet kuddar oxå. Så nu ligger jag mer än sitter och sover. Tänk vad läget genast blir ljusare, när man får en natts sömn! Så ni har så rätt i alla kommentarer jag fått - det går över!! Och det blir genast lite roligare att leva. Visserligen hostar jag ännu - speciellt, när jag ska prata i telefon. Men vad gör väl det - bara jag får sova!!

Tänkte i förmiddax "vad ska jag göra av denna dagen?" Jag vill INTE ligga i sängen en dag till och titta på alla nödiga och onödiga TV-program. Det är att missbruka tiden. Tänk vad de allra flesta program går ut på - vinna eller försvinna! Det är den ena tävlingen efter den andra. Och är du inte tillräckligt snygg, smart eller begåvad, så får du inte vara med längre. Då kan du gå hem och dra nå´t gammalt över dig och känna dig misslyckad. Jag tycker det är så hemskt. Varenda unge suger ju åt sig av budskapet!! Hjälp - vad ger vi ungarna för bild av livet :(

Förresten verkar det som om reklamen har smugit sig in bland en del bloggar här på Bloggplatsen!!?? Bl a Telia har en liten remsa som rullar. Så nu är det inte "bloggen utan reklam" längre! Eller blir man tillfrågad på nå´t sätt, om man vill ha in reklam på sin blogg?? Det kanhända blir "Bloggagratis", om man säger ja till reklam?? Alltså gratis att ladda upp bilder. Är det nå´n som vet?? Tycker för min del, att det är så skönt, att slippa reklam nå´nstans i denna värld. 

Hur som helst så tänkte jag, att jag skulle kunna sy nå´t litet idag. Solveig R lämnade in ett tyg hos mig förut, för att jag skulle sy några "örngott" till hennes vetekuddar. De gamla hade gett upp. Men bara sy rakt upp och ner i enfärgat grönt tyg tilltalade mig inte. Så jag satte igång att "para ihop" några olika tyger. Och röran på bilden avslöjar lite av, hur det komer att se ut - så småningom. Färdig-bild kommer senare.... Men visst är jag grundligt trött och slut vid det här laget. Men bara jag får sova inatt oxå - så går det väl an :)

Tänkte ett tag, att jag skulle ta och åka till Bauhaus i Västerås imorr´n. Skulle behöva köpa ljusbegie fogmassa istället för den ljusgråa, som jag köpte sist. Men så tänkte jag på hur slut jag var igår efter besöket på Coop här i Skbg. Så Neeej tanten - nu väntar du med det tills nästa vecka!! Och därmed basta!!

Jag TROR - peppar, peppar ta i trä - att hostan inte är fullt så ihärdig idag. Jag sov faktiskt några fler timmar inatt! Och emellanåt har det kunnat gå en kvart mellan hostattackerna. Ni hör - tanten har gått med i positiva klubben ;) Så jag bestämde mig för, att åka iväg till affär´n idag. Det var en hel del, som var på upphällningen i skafferiet faktiskt. Visst - jag hade kunnat ringa till nå´n, som handlat åt mig. Men efter att ha setat inne i över en vecka, behövde jag bara komma ut en sväng oxå.

Men - det blev faktiskt väldigt jobbigt! Redan inne på affär´n. Innan jag sen hade fått in kassarna hemma, var jag gråtfärdig av trötthet. Och då kommer mina svarta tankar. Är det så här jag ska fortsätta ha det?? Vad är det för jävla liv - att inte ens orka åka och handla lite mat??? Tålamod tanten - TÅLAMOD!! Det går över - det vet du ju. Det ska gå över NU!! Jag kan ju fan inte ens ringa till nå´n, utan att hostan överfaller mig, så jag inte kan prata. Och så där håller förnuftet och känslan på att diskutera med varandra.

Och till detta tyckte jag sinnesrobönen hörde hemma. Den får jag nog träna på i resten av mitt liv....

Ja vad tror ni jag har gjort idag....? Joo hostat och hostat och hostat.... Visst är jag tjatig..... Jag försöker och försöker att tänka positivt - typ det bästa med att vara sjuk, är när man blir frisk.... Men det går liksom inte hem i min hostskakiga hjärna. Men jag sov iaf lite grand inatt. Det var väl positivt....

Jag kollade bakåt i min blogg idag. Och såg att jag hade så´n här envis hosta i januari oxå. Alldeles efter flytten. Jaaa och det blev jag ju frisk ifrån!! Kan man tänka sig!! Så jag får väl lov att TROO.... Och är man förkyld två gånger om året bara, så ska man väl inte gnälla..... Men jag KÄNNER mig gnällig..... :(

Tack för era kommentarer Ruth, Ingegerd, Erika och Skogsfrun!! Känns iaf gott att ha mina  bloggvänner bakom ryggen <3 Jag återkommer, när jag har lite positivt att förtälja. Sköt om er väl!! Och tack för att ni finns alla människor runt omkring mig!!!!