Så här "tjusigt" ser det ut i mitt kök nu!! Allt kakel är borta och jag har knackat bort nästan allt gammlat kakelfix! Så långt är ju allt väl. Men sen lär jag väl spackla, så det blir jämt tills nya kaklet ska på. Men det ska väl gå det oxå. Fast nog är det lite spännande, att se hur långt jag kommer på egen hand!! Apropå egen hand - i vänstra handens tumgrepp har jag fått en utgjutning - ser så svullet och härligt ut! Där håller jag ju i skruvmejseln, när jag knackar.  Men det är ju övergående.... Ser fram emot det färdiga resultatet! Även om det dröjer....

Trumpetblomman lever och frodas!! Just nu är det fem utslagna trumpeter - sååå vackra!! Visst vore det egentligen synd, att förpassa den till "andra sidan". Men när den har blommat över, är det nog ingen ståtlig blomma. Den har nämligen tappat nästan alla sina blad! :( Men visst kan den väl få stå i nå´t hörn och skämmas i vinter....

Ja tänk vad mycket man kan hitta på att göra! Jag skule behöva leva ett liv till, för att hinna - och orka! - genomföra alla mina ideér. Tycker det är förb.... onödigt, att inte kroppen orkar i den takt jag vill!! Men det är ju bara att finna sig. Och göra det som går..... Tålamod, tålamod.....

Så var jag då tillbaka från min lilla utflykt till dotra. Jag kom hem igår kväll, men då orkade jag - nätt och jämt - ställa in varorna jag handlat. Sen var det bara sängen för hela slanten. Sov som en stock inatt och förmiddan. Men jag har hunnit fota Trumpetblomman ändå! Och visst är den storslagen!! Och vacker! Och doftade fantastiskt igår kväll! Men det vete 17, om jag ska ha den nästa sommar oxå.... Den är stor och bänglig och tar upp mycket plats på balkongen. Får väl se hur den blir, när den blommat över..... Efter vad jag kan se, blir det nog ett tiotal blommor på den.

Det var sååå kul att träffa alla!. Först födelsedagsbarnet förstås. Men oxå sambon och de två dottersönerna. Pojkarna har blivit så vuxna och stiliga! Den äldsta har köpt en bil - en silverfärgad Volvo - snygg så klart! Dennis var stolt och glad och körde numera till sina egna träningar. Och Pontus kör sin EU-moppe med en vrålsnygg hjälm, som gick i blått och svart! Men hela familjen är involverad i träningar och matcher. Både innebandy och fotboll för båda grabbarna. Tre matcher på lördag och tre på söndag! Inte mycket till fri tid där inte! Och upp tidigt på morr´on. Jag har lite svårt att förstå detta stooora engagemang för idrotten. Men så har jag ju heller aldrig varit intresserad av vare sig fotboll eller innebandy. Och det är ju bra, att dom använder sin tid till detta och inte är ute och härjar runt....

På lördag kväll tittade vi på filmen "Män som hatar kvinnor" - Ankie hade fått den i present. Och jag kan ju bara säga, att jag är glad, att jag inte gick och såg den ensam på bio! Fy 17 vad läskig den var! Och jag ska heller inte se efterföljaren "Flickan som lekte med elden". Det var alldeles för många läskiga scener och en hel del våld....

På söndag dök familjen Bergefur upp -  förutom Ida som låg sjuk hemma. Kul att träffa dom oxå! Så överlämnade jag flera kassar med "sydda alster" till Ann-Louise. Hon ska ta med sig till sitt jobb på SVA och försöka sälja av lite åt mig. Så nu är det så tomt och öde här i arbetsrummet, när det allra mesta är nerplockat.

På väg till Ankie i fredax, stannade jag till vid Rusta i Västerås och köpte klickgolv till hallen. Jag fick hjälp att lyfta in det i bilen guskelov. Och det var på håret, att det över huvud taget gick in i bilen. Jag fick fälla ett baksäte. Och där i bilen ligger golvet - jag orkar ju inte bära in det själv. Men det löser väl sig. Det var ändå tur, att jag köpte det på ditvägen. På hemvägen hade jag definitivt inte orkat....

På tal om att orka. Idag har jag i alla fall knackat en del kakel! Så nu är hälften av kaklet väck!! Så vid det här laget är jag på det klara med, att jag kommer att klara det! Skönt!!

GRATTIS ANKIE på din 42-årsdag!! Tänk att det är 42 år sen du kom till mig, som ett litet knytt! Inför din förlossning var jag inte det minsta rädd och allt gick som på räls. Din pappa och jag stannade t o m och fikade i Barkarö, innan vi blev ivägmotade mot BB i Köping av en orolig omgivning. Och du var snabb, att komma ut till denna världen! Du vägde bara 3000 gram och var sååå söt!

Då fick man inte ha bebisarna inne på rummet, utan de låg i barnsalen och skjudsades in till mammorna, när det var matdax. Bestämda tider - ordning och reda! Minns att jag gick utanför barnsalen en kväll och hörde, att du skrek. Det var draperier för fönstrena, så man kunde inte ens se in. Men jag hörde, att det var just du, som skrek så förtvivlat. Jag bad en sköterska, att jag skulle få ta in dig på mitt rum. Men neeej, det gick inte an. Vi fick allt vänta tills det var dax. Tårarna trillade på mig - å vad ja led med dig! Och lycklig var jag, när jag äntligen fick in min bebis och stilla din hunger.

Nu ska jag göra mig iordning, för att åka till dig....

Ja den här trumpeten ser fortfarande ut som en korv! Lite längre korv idag i och för sig. Synd bara att jag far bort imorr´n, så jag får väl inte se den trumpeta ut sin skönhet! Har jag tur, så blomar den fortfarande, när jag kommer hem på söndag.....

Huvva vad kallt det är nu!! Skulle behöva ligga i ett hett bad flera gånger om da´n, för att få upp temperaturen inombords.... Jag haaatar att frysa!! Men nog har jag försökt att dra upp tempen genom att klippa och färga håret idag. Jobbigt att ha händerna ovanför huvét faktiskt!

Så satte jag igång med att försöka knacka ner lite kakel i köket.... Nog blev jag lite varmare allt!! Jag hamrade på en skruvmejsel, som jag satte i skarven. Men det var allt ordentligt kaklat - skitsvårt att få loss!! Med detta har jag nog sysselsättning fram till i vår!! Uppriktigt sagt så känns det, som jag har tagit mig vatten över huvét.... Undrar vad det är för yrkeskategori jag ska ringa efter som kaklar? Eller rättare sagt tar bort kakel.... Snickare? Eller golvläggare? Ja, ja jag har lite att bita i.....

Ett telefonsamtal kom emellan. Men nu ska jag ta och börja packa lite och diska undan före kvällsfikat. Sov gott alla mäniskobarn!