Ja som present från Annsan, fick jag alltså välja ett utflyktsmål den första augusti!! Och jag valde trädgården i Lindesberg. Till att börja med hade vi tänkt oss att ta oss till S:t Erikshjälpen först, men där var det stängt. Så det blev en liten rundtur i Lindesberg - en mysig och fin stad!!

Annsan har introducerat mig i trädgården tidigare. Men så här i slutet på blomperioden, tänkte jag, att jag inte skulle kunna förköpa mig   Men det fanns otroligt mycket vackerheter att förundras över!!! Men först blev det fika med en go macka..... Sen gick kameran varm.... sååå många vackra rosor!! Många på rea, för den som är sugen att "rosa till" sig - tur jag inte har nå´n trädgård   

Detta var bara ett liiitet urval av alla rosor.... suck.... Men visst fanns det andra växter oxå

Som avslutning köpte jag två krukväxter, som nu fick plats hemma, eftersom jag slängde    två stycken Sankt Paulur från mitt fönster här hemma..... 

Tack Annsan för en fin och mysig dag!!!      

Den första konserten i år för mig blev att se och lyssna till Arja Saijonmaa den 6 feb på Korpen här i Skinnsberg. Det var slutsålt och jag var en av de sista, som fick en biljett. Parkerad på en reserverad plats längst fram!! Och den konserten ångrar jag inte!! Arja - som faktist är lika gammal som jag!! - inga andra likheter  Vilken pipa (som min svärson brukar uttrycka det) och vilken stilig tant!! Klädd i en hellång granitgrå sidenklänning med foder i klarrött. Och  slitsar som räckte låångt upp. Och spirorna kunde vilken 20-åring som helst vara avis på.... Men naturligtvis var det sångerna som farsinerade och berörde mest. Hon sjöng bl a en egenskriven lugn och stilla låt "Min ensamhet" som jag hade kunnat skrivit själv, om jag hade haft den kompetensen. Den finns säkert på YouTube

"Jag har sovit djupt igen

I min ensamhet

Den har blivit som en vän

I min egen lycklighet"

"När en gång livet är förbi

Kan jag erkänna jag är fri

Jag har min vän, min ensamhet

Han är mig trogen, det jag vet"

Det är första gången jag hört någon annan uttrycka, att ensamheten kan vara en vän. Jag gillar ju verkligen ensamheten. Den är stilla, rofyllt och utan krav och prestationer. Naturligtvis kan den emellanåt kännas tung t ex när längtan efter barn och barnbarn faller på. Och visst inser jag, att jag ibland behöver få lite input utifrån. Men i det stora hela tycker jag, att ensamheten verkligen är en vän.

Nog förstår jag, att det KAN vara så, att jag på så vis skyddar och avskärmar mig från besvikelser och eventuell kritik utifrån. Men - so what.... Och jag vet, att många kan tycka synd om den som lever ensam. Men det är ju faktiskt alldeles onödigt, när det gäller mig. Ensamhet har ju en lite negativ klang, därför tycker jag att "ensamstående" borde bytas ut mot "singel" 

Och där gick alltså Arja rakt in i hjärtat på den här tanten   Så sjöng hon naturligtvis en massa andra låtar och avslutade med i mitt tycke den höjdare, som står sig "Jag vill tacka livet"..... Jag försökte fota med mobilen, men det blev verkligen inga höjdarfoton. Jag filmade oxå, men tyvärr klarar jag inte att överföra dem till bloggen

Jag är inne i en period av mycket drömmar. Tokiga och roliga oftast. Och drömmarna följer mig in i vakenheten - jag pratar med folk och blir irriterad, när dom inte svarar   Oftast jobbar jag som chef i mina drömmar och försöker få allt under kontroll. Precis som det var i verkligheten för mer än 15 år sedan. Så har mina drömmar om, att jag inte hittar min bil återkommit. Antingen minns jag inte var jag har parkerat den och letar och letar på olika parkeringsplatser. Eller så har den blivit stulen och jag letar i skumma tillhåll efter bilen och tjuvarna.....

På sjukfronten inget nytt. Förutom att jag har fått kallelse till Västerås den 26 för att göra ultraljud på hjärtat från matstrupen!!! Hur nu det ska gå till - jag som är så lättspydd.... Men jag har släppt min stora väntan på den tilltänkta operationen som inte blev av. Känner nu att jag var nog otroligt spänd tidigare i min väntan. Nu känns det mer som att det blir vad det blir. Sinnesrobönen är alltid aktuell för mig.....

Efter konserten med Arja, kom mitt syende igång. Eller om det berodde på, att jag kunde bryta min stora väntan...... Det blev en tavla 57 x 65 cm och jag kallar den "Fönster mot världen". Jag är någolunda nöjd med den - men inte helt. Färgerna betyder nog mest för mig. Blått = frihet, lila = hopp och rött = starka känslor, kärlek, ilska....

En morrón, (vid 12-tiden!!) när jag just rest mig från sängen, ringde det ihärdigt på dörren. Det var Heffa som kom inom. Och gulle hon - hon hade med sig vackra tulpaner till mig!! Dom räckte länge - jag tycker ju även att åldrade tulpaner är vackra!!

Det blev alltså en liten ryggsäck till Milou. Den är inte stor - 27 x 29 cm. Och inte blev det nå´n Pippi, Emil eller Smurf, som jag tänkt från början (efter konsultation med modren) Kom fram till, att det inte skulle bli bra - själva rutorna var för små, för att kunna göra figurerna förståeliga. Så det blev streck"gubbarna" istället. Annsan tipsade mig om, att göra en ficka inuti, där man kan ställa en liten flaska eller termos och spänna fast den med kardborreband. Och oxå om att göra en "tvärslå" på axelremmarna fram på magen, så inte remmarna halkar ner på dom små axlarna. Så är den fodrad i ett nästan neongrönt tyg.

Den är ivägskickad och har kommit Milou tillhanda. Jag har ju inte fått nå´n respons på, om hon tyckte om den.... Men själv blev jag i alla fall rätt nöjd med den!! Lilla damen har börjat på förskolan idag - samma förskola som Maja gick på, när det begav sig!! Tänkte mig då, att lillan skulle ha sin egen rygga där älsklingsgosingen kan stoppas ner och nappen sättas fast på en karbidhake, som jag sytt fast inuti....

Så har G, min svägerska, lämnat livet.... Känns lite tungt - mest med tanke på min bästa bror, som har det jobbigt så klart. Han bor långt ifrån mig, så det är inte en chans, att jag kan åka dit heller. Inte för att jag skulle kunna mildra hans sorg - den måste han ju ändå gå igenom själv. Och han har ju vetat länge, att det skull gå så här. Den där jävla cancern tar många till slutet på livet "för tidigt".... Det har säkert varit en hemsk tid före slutet med hög stressnivå under lång tid....

Många tankar far ju genom huvet på den här tanten. Det gjorde det redan före det här

inträffade. LIVET - vad gör jag med det?? Vad VILL jag göra med resten av mina dagar?? Rent konkret VET jag ju, att det inte är såå himla långt kvar. Inte för att jag går runt dagligdax och tänker på slutet precis. Men nästa år fyller jag 70 år!! Jag har väldigt svårt att tänka mig som en såå gammal tant.... Och sjukdomarna har ju hopat sig. När jag fick diagnosen hjärtsvikt och förmaksflimmer, gick jag in på nätet och läste på. Det stod att "många lever med detta i upp till fem år" Sant eller inte??? Men dom fem åren har nog gått nu...

Men jag kommer alltid fram till, att jag kan bara leva JUST NU. Och göra det bästa jag kan avét. Fast ändå finns en liten stresshumla inom mig, som säger till mig, att gör det där och det där NU, medan du kan. Jag har många ideér på tavlor, som jag skulle vilja sy. Jag vill sitta i solen och känna värmen. Jag vill njuta av blommor och naturen. Jag vill se vackra saker. Jag vill få min hemsida klar. Jag vill utbyta tankar med mina vänner. Sist, men inte minst, vill jag träffa barn och barnbarn.... SE dom, tala med dom, ta lite del av deras liv.... Sen ÄR det ju faktiskt så, att jag måste vila allt emellanåt - vara overksam....

Njuta av naturen gör jag väl egentligen ganska snabbt här i Skinnsberg. Det finns så mycket att SE - skogarna, sjöarna och allt som finns där!! Jag har kommit fram till, att jag ska nog inte ha så mycket blommor på balkongen i år. Dom tar ju rätt mycket tid, att fixa med. Lik 17 stod jag som första kund och köpte penseér på Överskottet hos Janne!!

Och jag behöver ju bara gå utanför dörr´n, så växer den vackra Scillan bland annat!!

Så har hela september gått iväg till dåtid. För drygt en vecka sedan tyckte jag, att jag måste ta mig ut i "världen". Jag kan inte bara sitta här i mitt lilla bo och snöa in   Så jag begav mig iväg till Avesta - tänkte jag..... Men när jag kom till Västanfors Hembygdsgård, åkte jag in dit. Vackert solskensväder och kameran beredd. Tyckte jag kunde knalla ner till vattnet o fota lite. Men genast såg jag ju den vackra kättingen. Och gärsgården i hembygdsgårdens anda. Så fanns det ju faktiskt massor av blommor!! Och dom är ju mycket värda, när blomningstiden egentligen är över....

Javisst finns det ännu en massa vackerhet!! Gick vidare neråt sjön och såg alla canadensare ligga på rad..... Jaaa det var en gång en tant som älskade att paddla *längtar*

Och vilka härliga vyer naturen bjuder på!! Jag gick och jag gick - eller strosade kanske man ska säga. Och visst tänkte jag, att jag får inte gå för långt - jag ska ju tillbaka oxå.... Men fram till slussen ville jag och jag såg så mycket vackra foton!!

Jag knallade sakta förbi "Kronprinessan Victorias sluss" (vad hon nu ska med den till) Ett litet lusthus stod där och var vackert och ett valv under en terass. Till slut var jag faktskt ända framme vid keramikvekstan, som finns i det söta, röda lilla huset invid vattnet. Och så kom jag till "Lövparkens trädgård" som var öppet!!

Egentligen var jag nu så slut - jag fick lov att verkligen fokusera, så jag inte skulle vingla eller snubbla. Men handlade lite ljung och prydnadskål gjorde jag. Och fick lära mig, att ljungen vill ha vatten även under vintern!! Liksom oxå vinrankan och vildvinet ska man se till, att dom inte torkar ur helt!! Och när jag bäddar in dom i säckarna med frigolitchips, ska jag lämna säckarna öppna, så luften kommer åt.

Så skulle jag då tillbaka till bilen. Tänkte ett tag, att jag skulle fråga kvinnan i blomaffär´n, om hon kunde köra mig tillbaka. Men - hon var ju ensam i affär´n..... Så jag gick - fem steg i taget och övertalade mig själv - man orkar alltid mer än man tror - jag har klarat värre saker.... Så stannadejag och fotade lite då och då.....

Äntligen framme belönade jag mig med en kopp te och en fylld sockerkaka vid fiket. Satte mig inomhus - vägrade ta fler steg än jag måste   Hittade ett litet mysigt krypin, som gick i blått!!

I lördax för en vecka sen ringde Annsan och väckte mig. Och det gjorde mig ingenting, för vi skulle iväg på utflykt!! Det var nämnligen marknad i Nora. Den här tanten älskar ju marknader!! Numera orkar jag ju inte så mycket, men jag laddade med rullatorn i baksätet. Från Riddarhyttan körde Annsan, så jag kunde sitta o blunda eller kolla på vackra vyer. Det är inte så lätt, att fota genom bilrutan, medan vi åkte. Men jag gjorde några försök....

Tänk ändå vad vackert det är i Sverige - det finns mycket att njuta av

Väl framme i Nora fanns det oxå en hel del vackert. Och mååånga människor!! Rätt bra med rullator faktiskt - folk gick liksom undan, när jag kom    Ja gamla tanter är ju inte alltid lätta att tas med - jag kunde ju ha kört på dom!! Jättemånga stånd fanns där förstås med allt mellan himmel och jord. Men det jag minns bäst är "Noraglassen" - glassälskare som jag är. En stoor strut med vanilj- och chokladglass i massor, lite sås på det och en chokladpralin på toppen   Tyvärr kom jag för sent ihåg att ta ett foto av den - men den var maffig!! Och mättande!! Sen gick vi förbi flera stånd med smycken - vackra smycken. Och inte kunde tanten låta bli - det blev några nya halsband....

Egentligen gick vi runt ett kvarter - och det räckte allt för oss - vi gick mot bilen. Och passerade en del vackerhet...

Annsan är ju minst lika fototokig som jag - vi gick förbi små söta hus med frodig grönska och en humle som hade fått för sig att en lyktstolpe var en hummlestör....

Hemma hos Annsan i Riddarhyttan igen, kunde jag inte låta bli att fota hennes pioner

Nog finns det variation på färger allt - såå vackra!! Väl hemkommen blev det sängen förstås. Men jag är så glad, att jag kunde hänga med. Stort TACK till dig Annsan!!   

Så har jag sytt lite mer. Först blev det ju en blå tavla, sen en röd. Så fick jag för mig, att sy en grön oxå - inte min färg precis. Men jag blev faktiskt nöjd. Så kom Annsan med en idé att jag skulle sy en vit oxå. Men det var lättare sagt än gjort!! Det GÅR inte, att sy med bara vitt!! Men jag la på lite olika tyger och sydde med olika trådar. Och till slut blev jag faktiskt rätt nöjd med den oxå!! Fast den blev något lite större, än de andra tre - men det får vara så....

Och ändå mätte och mätte jag alla avstånd på både på den inre och den yttre ramen. "Sommar", "Vår, "Vinter" - men vad skulle den mörka blå vara för nå´t?? Inte liknar den väl höst precis.... Men nu är jag klar med dom - dax för nästa projekt!! Det var så himla kul att sy igen   

Så var Tom hit i tisdax kväll och hjälpte mig med datorn. Han fixade lite smågrejer, som jag har undrat över och lärde mig lite småsaker. Så installerade han Skajp åt mig och fixade så att Viktväktarnas program funkar igen.

Han hjälpte mig oxå att beställa en ny TV - lite större än min nuvarande. Jag börjar ju se så glist - svårt att läsa texten emellanåt. Så blev det så klart en webkamera - så jag kan se Maja och Milou framför allt - när jag sen skajpar   Men en ny dataskärm tyckte han var alldeles onödigt. "Texten blir inte större, för att du har en större skärm" påstod han. Det har jag lite svårt att förstå.... Och CD-spelare - det kan jag lika bra använda datorn till, tyckte han Och det har han ju rätt i. Men senare kom jag på, att då måste jag ju ha ljudet på förstås. Och tar jag mig då en paus från syendet, för att spela lite puzzelspel, så blir det ett förfärligt liv   Och fortfarande kan jag ju bli halvt panikslagen, när det blir föör högt ljud. Så jag har fortsatt lyssna på ljudbok i min lilla CD-spelare, fastän jag måste har proppar i örona. Och måste ladda batterier i ett kör..... Och innan Tom gick sa han, att det är bara att du ringer, när paketen har kommit   Skönt att ha en Tom att vända mig till och få hjälp med nymodigheterna.... 

Nu kan jag väl bara varna - mååånga foton!! Det tar normalt ca 10 minuter, att åka hem från sjön. Men en dag i förra veckan tog det säkert en timme!! Jag såg den ena vackerheten efter den andra....

Prästkragar - inte för att jag tycker dom liknar präst-kragar. Dom som växer spelar ju i en annan dimension liksom - älskar/älskar inte...  

Så var det dom här björnlokorna - vackra, ståtliga och betydligt större än hundkexen! Dom finns tydligen både i svagt rosa och vita. Dom "föds" liksom ur ett stort "ägg" och vecklar sen ut sina klasar med blommor. För ett antal år sen försökte man utrota denna växt - den tar lätt över.... Och - man kan få brännmärken av den. Om man kommer åt växtsaften med huden, speciellt om det är i solljus, kan man då ordentlig sveda. Så varna barn och barnbarn!!

Sen blev det lite beskedligare blomster. Hundkexet känner ju alla igen. Men sen då??? Ingen aning!! Den sista av de här sex måste vara nå´n orkide av nå´t slag - ljust rosa mönster i bladen.... Kanske den föregående oxå??

Välkända... smörblomman som lyser upp så glatt, midsommarblomster som redan blommat ut nu, Ängsklockan där jag lyckades få med en liten insekt. Och så fibblan, som ju ofta räknas som nå´t ogräs.... vet inte varför för den lyser ju upp med sin gula färg..... 

Sen finns det ju en massa olika gräs - som ÄR vackra. Men svåra att fota, eftersom dom växer bland annat gräs. Det jag tidigare trodde var nå´n slags lilja, var nog inte det. Fotot med de raka bladen. Vet inte vad den heter, men jag har alltid kallat den kaveldun. Och så det täta och "virriga" gräset, som ser så sprött och lent ut....

Jaha ja midsommarblomster igen - och så en ståtligt tistel - ogräs?? I så fall vackert ogräs!! Och en mjölkört eller rallarros med sin vackra, lila färg. Och tittar man närmare - som humlan - ser man att varje liten blomma ser ut som en fjäril.

På en sten i skogen växte det fullt av harsyreblad i mossan - häftigt när solen lyste på delar av stenen.... Nog ser det läckert ut med himlen som syns bakom träden? Detta är en helt ny vy som kommit till..... Man skulle kunna tro, att det ligger en sjö där bortom, eller en dalgång. Men se det gör det inte!! Det är ett stort, fult kalhygge!!! 

I onsdax kom så en härlig solskensdag!! Och jag packade ryggan och åkte till sjön!! Något förvånad blev jag, när jag kom nerför stigen.  Min speciella grop med gräs, där jag brukar parkera, var helt översvämmad!!! Såå högt vattenstånd!!

Klickbilder:

T o m grästuvan som växte en bit upp på land, hade drunknat ner i vattnet!! Men jag makade ihop mig, på en någolunda torr plats och låg sen och gottade mig i den varma, sköna solen!!  Så kollade jag på himlen en stund - tänk så vacker och föränderlig den kan vara!

När jag avverkat dagen och kom till bilen för hemfärd, stod där en kasse med blommor och ett paket!! Från Annsan!! Ja - det var ju min födelsedag.... Och när jag kom hem hade Lotta parkerat ett paket, två Trisslotter, en liter jordgubbar och en underbar ros på köksbordet!! Så synd - på sätt och vis - att det var en vackerdag, så jag inte var hemma....

Så måste väl vedträna från Annsan och Harry förklaras lite ;-) Det följde en lapp med, där det stod, att jag fick välja - asp eller björk.... Hemma hos Annsan har dom nämligen en björk i sovrummet - från golv till tak, med några små  pinnar, som sticker ut från björken. Och där kan man alltså hänga upp t ex sina kläder. Det där tyckte jag var jättehäftigt. Och när jag så fick min nya, stora balkong, så skojade jag med henne, att dom kunde få hugga en björk åt mig!! Och nu kommer den alltså så småningom!! Hur 17 dom nu ska kunna få hit den och upp på balkongen med den...? Men när det gäller dom, så är ingenting omöjligt!! Så till nästa sommar, kan jag hänga någr blomster i balkongträdet!!

        Så den vackra rosen från Lotta och en jättesöt vit liten ljuslykta!! Men sorry - tyvärr blev det ingen vinst på lotterna. Men gubbarna gick hem hos tanten minsann!!

Sen kunde jag ju inte låta bli att plocka en sommarbukett med mig hem!! Och nå´n stilig växt, som jag tror är björnloka...

När jag ändå var där nere på balkonggolvet och fotade, halkade några interiörbilder från mitt naturrum med ;-)

Idag, när jag var på väg ner till sjön, såg jag de här konstiga, gula "grejerna"!! Har ingen aning om, vad det är. Men det måste väl vara nå´n sorts liten svamp, som har fått fäste i blötan. Det är ju inte nå´t stort - man ser ju på grankotten hur smått det är. Men lyste vackert gult invid stigen....

Och idag hade jag stämt träff med Gunilla vid sjön - "antingen det var sol eller mulet". Det finns mycket att prata om, när man är på någolunda samma nivå..... Och det var ju lite solstunder då och då och rätt så varmt. Gunilla hade med sig en rolig hemodlad gurka, som jag fick!! Jättegod - verkligen skillnad från de "fabriks"odlade! Men den är ju inte EU-anpassad, så egentligen är den nog förbjuden ;-)

Och Missy var med förstås och fick simma efter bollen, som matte kastade, gång på gång. Så tog hon sig en lite paus då och då och fundrade över livet kanhända...

Helt plötsligt har vädergubbsen kommit på, att imorr´n ska solen skina nå´t alldeles väldigt!! När jag tittade igår, så skulle det vara mulet på lörda´n och sol på söndag istället. Och det hade väl passat bra, för då kommer båda mina döttrar med familjer hit!! Ska bli rentut skitkul, att träffa dom på hemmaplan!! Men väderprognoserna kan man inte planera efter i alla fall. Då kan man lika bra kasta tärning. Jag förstår inte, att det kan vara så himla svårt, att förutspå hur vädret kommer att bli..... Dom har väl en gedigen utbildning de där meterologerna och sateliter och data i massor. Och om det nu är så svårt, att gissa rätt, så kan dom väl lika bra dra ner på alla spåmän och göra en liten "besparing"..... Säger gnälltanten...

Men imorr´n blir det nog sjön igen för tanten ändå....              

Idag har jag haft en riktig jobbardag - klippt och färgat håret, tvättat, dammsugit, vattnat blomstren på balkongen, flyttat en krok oxå på balkongen samt lagat min "verktygslåda" - där botten gick ur. Inte illa pinkat för att vara jag ;-) Emellanåt tog jag mig en rast, när solen behagade titta fram mellan molnen....

För nå´n vecka sen var jag hem till Annsan (blev bjuden på mat!!) och som vanligt gick jag en liten runda i trädgården och beskådade växtligheten. Bl a en Klematis med blommor stora som dasslock

Plus lite annat smått och gott

Nog är sommaren härlig och njutbar!! MEN - nu tycker jag faktiskt, att det är nog med regnande   Nu vill jag ha VARMA. njutbara solskensdagar, då jag kan åka till sjön och njuta av sol och massäck på klippan.... Men - som vanligt - jag kan inte påverka vädret hur gärna jag än skulle vilja. Och det finns ju dom, som har det värre - som inte får in höet till vintermat åt sina hästar t ex. Eller alla som bara har sina futtiga lediga veckor - som regnar bort..... Ja, ja det är bara att ta det som det kommer....

Varje dag kommer två måsar och parkerar på sin utkiksplats på lyktstolpen utanför min balkong. Och visst ser dom vackra och stolta ut, där dom sitter. Men dom låter förfärligt - dom skulle allt behöva gå på musikskolan hos Staffan och lära sig ta ton ;-) Varje kväll ungefär samma tid kommer dom. Dom har lärt sig, att man kan få mat här i Vätterbo.... Ja inte av mig - aldrig i livet!! Jag tycker gott, att dom kan fixa sin egen mat - dom har ju två sjöar att fiska i alldeles i närheten.....

Så har jag ju sytt en del igen. Den första höll jag på och sydde och sydde på, men det blev ju inte alls, som jag tänkt mig... Jag borde ju ha lärt mig vid det här laget, att naturen är så fulländad, så den GÅR inte att efterlikna. Jag hade nämligen tagit ett foto av himlen vid "min" sjö.... Solen och ljuset går ju inte att återskapa - i alla fall kan inte jag det....

Så jag gick över till hösten - så´n den ser ut i mitt huvud ;-) Och den blev jag faktiskt ganska nöjd med. Men jag sprättade och sydde om ramen ett par gånger minst. Tyget på baksidan blev lite för tight - såg jag, när jag var klar nämligen....

Ja dagarna rusar på som vanligt. I veckan var jag över till Lotta en dag. Jag hade fått för mig, att det skulle vara kul, att ha ett bildspel med ett urval av så´nt jag har sytt genom åren - med musik till - på utställningen i höst. Och Samantha, Lottas svärdotter, ställde upp med sin tid och kunskap. Så det blev faktiskt ett bildspel med panflöjt till!! Kul!! Från början var det ju en idé som Annsan hade genomfört bl a till sin systers födelsedag. Sen om det går att genomföra tanken med mitt bildspel får väl tiden utvisa. Det behövs ju både en dator och bildskärm/TV ståendes där på bibblan....

Så fyller ju tanten år snart här framöver. Och i år vill jag INTE resa bort. Om barn och barnbarn skulle vilja komma och gratta mig, så är dom så klart välkomna. Tänkte att jag skulle kunna bjuda dom till Karmansbo herrgård och äta middag eller varför inte på kakbuffé, om dom hellre skulle vilja det. Det är ju inte så, att jag fyller jämt eller ens en femma på slutet. Men kanske, kanske kan jag få se mina avkommor slita sig från sina åtaganden och plikter i det vardagliga livet och dyka upp i Skinnsberg..... Om dom inte kan - så är det så.....