Det går inte att förneka längre - sommaren är förbi   Även om det var en härlig soldag igår, då jag kunde ligga i lä på min solsäng på balkongen. Nu är det höst och bara att vänta på nästa vår. Jag hoppas verkligen att den komer till mig ännu en gång....

En tavla till färdig. Att se fram emot utställning, verkade vara en verklig motor för mig!! Idéerna bara ploppar upp i ett kör och verkar aldrig ta slut. Men efter en avslutad tavla, brukar jag ta några "vilodagar" ändå. Det är ju annat, som måste göras oxå - diska, städa, tvätta, handla o laga mat - störande inslag i vardagen....

Denna tavla heter nog "Svart-vitt potpurri", är ca 55 x 55 cm stor och är sydd med applikationer. Trodde aldrig, att jag skulle gilla nå´t i bara svart och vitt, men jag tycker faktiskt om den!!

För att åtegå till sommarens begivenheter - den 17 augusti for jag iväg till Ankie och Stefan i Nylunda utanför Björklige. Pontusen fyllde 18 år minsann den 19!! Och han blev naturligtvis firad som sig bör av släkten vid långbord i trädgården. Så fick mormor träffa Dennis en stund oxå. Jag vet, att Pontus inte gillar att man tar foton av honom, men nu fuskar jag lite och tar in ett.... Mormor tycker ju, att han är en riktig snygging   Men det som har betydelse är ju naturligtvis hans goa insida....

Oavsett födelsedag, så pågick allt lite arbete på gården. Ankie fixade saft och kakor i köket och Stefan snickrade ihop en grind. Dom har ju inhägnat hela tomten för hundarna och då måste det ju finnas en och annan grind....

Och mormor gick runt och njöt av trädgården, medan Seger och Jiva latade sig och Ankie plockade svarta vinbär. Seger hade fått rävskabb - därav tratten på honom. Han behandlas med cortison och pencillin och var helt klart på bättringsvägen. Men han fick ju inte slicka och klia på såret.

På kvällen blev det kräftor och en helt underbar Västerbottenostpaj!! Och det slank ju ner utan protester   

Den 26 augusti blev jag inbjuden till Norberg av Anita. Hon och hennes kör sjöng i kyrkan och det var riktigt vackert! Norbergs kyrka tycker jag om - den är liksom lite "ombonad" tycker jag. Så har den ett vackert kyrkofönster och den snickrade Maria i trä, som alltid står där och alltid har en röd ros bredvid sig...

Både dirigenten och Anita hade hembygdsdräkter på sig. Och fler med dom. Folkdansare dansade runt i kyrkan, samtidigt som kören sjöng. Anitas Norbergsdräkt hade tillhört hennes mamma en gång.

Efter föreställningen i kyrkan gick vi hem till Anita och fikade. Hon är så go "min" Anita - hon får mig att känna så´n värme och trygghet   Tänk vilken tur jag hade, när jag satte mig i stolen mitt emot henne en dag i april 2000!! Och jag frågade henne, om hon kunde hjälpa mig med min ångest och meningslöshet. En familjerådgivare tog ju emot familjer och jag var ju singel.... Men joo det gick bra!! Det var måånga timmar jag tillbringade i den stolen under flera år. Och hon fick mig på fötter till slut efter floder av tårar, sorg och förtvivlan. Hon helade mig med sitt tålamod, sina ord och sin värme. Så´na terapeuter finns det inte många av minsann.... Och sen blev vi vänner ett tag efter vårt avslut. Vilket jag aldrig hade kunnat tro innan. Så småningom föll hon ju ner från sin terapeut-"pidestal" för mig. Men Anita läste av mig och vågade ta in mig som vän - gulle hon!!

Jag har försökt att träna mig till, att vakna tidigare på mornarna. Samhället är ju uppbyggt efter att dagen ska börja rätt tidigt. Och själv tyckte jag, att dagarna liksom blev så korta. Jag hann ju inte med att sy så mycket jag ville under en dag. Och ett tag tyckte jag, att det gick ganska bra. Jag började gå upp redan vid 9-tiden. Men nu verkar jag ha återfallit i mina sov"mornar". Det är så gudomligt skönt, att ligga kvar i sängen efter att jag har läst tidningen. Och grunna lite på hur jag ska använda dagen och så slumra till lite då och då. Förresten har jag slutat använda öronproppar efter 36 år!! Jag började med det, när Preben var baby, för jag kunde inte sova, när han bökade och lät i sin säng. Men nu övertalade jag verkligen mig själv, att jag inte behöver dom längre. Och det gick bara bra!! Jag sover lika bra som förut!! 

Men - det jag skulle komma fram till var, att när jag gick upp så där tidigt och åkte ner till sjön, hade inte solen hunnit fram till "mitt" ställe ännu!! Så for jag till ett annat ställe, där solen fanns så dax. Och jag kunde ligga där på bryggan och njuta och kolla in sjön och växterna runt om kring!! Sen när solen försvann där, åkte jag hem och sydde!! En lagomdag i solen....

Några små skogsbesök frampå sensommaren har det oxå blivit - med betoning på små... Och det kan allt vara såå himla vackert i skogen!! Känner mig riktigt lycklig, när jag snubblar fram i vackerheten!! Men sist gick jag i stenig mark och det är inget för mig. Jag ramlade tre gånger (har mobilen med mig!) gjorde inte illa mig alls, men jag blev blöt och hade ett himla sjå, att ta mig upp igen. Tur att ingen såg mig!!  Men där fotona är tagna, är det mjuk, tjock, skön mossa överallt....

Det sista fotot är på en myrvägskorsning! Rätt fantastiskt, att dom små myrorna stretar på i samma spår, så det blir en stig till slut!!

Som avslutning på min sommardagbok 2012 ska jag visa, att jag KAN faktiskt vara LITE huslig ibland!! Även om det är väldigt sällsynt.   Jag tycker nämnligen att min gurka är godare än den köpta och jag äter gurka på mackan varje kväll!!  Dessutom åstadkom jag en omgång till med inlagd gurka - förutom de på fotot!! Ibland är det ingen måtta - allt eller inget - svart eller vitt!! För att återknyta till tavlan jag började dagens inlägg med   

Ja inte är det väl nå´n idé, att ligga och snurra i sängen flera timmar utan att kunna somna, när tankefjärilarna flddrar runt i skallen. Så jag tog mig en kopp te och satte mig här framför skärmen istället....

Tidigare har jag ju berättat, att Preben, Linnea och Milou kom hit till Skbg den 21 juli. Sen helgen efter - den 29 juli - kom Ankie, Stefan, Dennis och Pontus hit och grattade tanten. Det var sååå kul, att även pojkarna ville komma med hit!! :-D Kanske är det inte så kul, när man är en ung, aktiv grabb, att "slösa" bort en dag, genom att hälsa på gamla mormor. Men de gjorde mig väldigt glad i alla fall!! Jag fick en den största bollkryss jag nå´nsin sett!! Och sen for vi till Karmansbo herrgård och åt go mat. Efterrätten intog vi här hemma - kladdkaka....

Här står det ståtliga blomstret på mitt balkongbord - bordet syns inte ;-) Väldigt vacker färg på den, tycker jag....

Sen fredagen den 3 augusti kom Ida, Johanna och Maja hit!! Alldeles varmt i hjärtat, när dom kom alla tre!! Och stannade ända till måndagen!! Dom sov "på rad" i min sovhörna och mormor/farmor sov i arbetsrummet. Det blev en hel del filmer och rätt många timmar i sängen, om man säger så. Dom kom ju hit lite för att ha "semester" oxå...

På lördagen kom Ann-Louise och Erik farande över dagen. Och - vi åkte till Karmansbo  och åt go mat - kan man tänka ;-) Eftersom dom hade strömavbrott där just då, fick vi äta grillad oxtilé, som kocken Dennis fixade till utomhus. Och som kompensation fick vi även ta del av kakbuffén som efterrätt!!

Av Ida och Johanna fick jag en te"låda", te och en söt bricka till fika. Av Maja och hennes mamma fick jag en ljudbok och det passade ju väldigt bra till farmora!! Av Ann-Louise och Erik fick jag en svart ponscho med dekorativa spännen framtill!!

Nu var ju inte presenterna huvudsaken precis - även om jag naturligtvis blev glad för dom! Det känns varmt inombords, att få saker, som är ämnade för bara mig.... Men det allra viktigaste var, att dom kom !!

När Ann-Louise och Erik hade åkt hem, åkte vi ner till "min" sjö. Ida och Maja utrustade med sina systemkameror och Johanna med badkläder!! Och hon kom faktiskt i spa´t till slut!! Modigt gjort!! Det var ju inget högsommarväder precis.... Och Ida och Maja fotade jättevackra foton av vattnet och stenar. De fotona har jag satt in på Facebook.

Så fick jag äran att hjälpa Johanna att provsätta pärlor i hennes uppsatta hår!! Det blev ju rysligt snyggt, tycker jag!! Annars är det en stor ovilja från damerna att bli fotade :-( Jag vill ju så gärna knäppa massor av kort på dom....

På söndagen var däremot jag och Ida till kyrkogården. Hon är liasom historieintresserad tösen. Vi gick omkring och kollade gravstenar på gamla kyrkogården och sen in i kyrkan oxå. Och visst är det ett vackert hus denna byggnad! Tycker faktiskt att den blev vackrare på foton än i verkligheten!!

Det är lite tråkigt, att inget av mina barnbarn vill bli fotade längre :-( Men jag får väl acceptera och respektera detta. Även om det allt emellanåt är frestande för en mormor/farmor att smygfota dom ;-) JAG tycker ju, att dom är så fina och fantastiska!!

Jag börjar väl med det som ligger närmast - de senaste tavlorna.... Först ut blir en, som jag kallar "Vasst gräs". Den var rolig att sy, men jag tycker den saknar det där lilla extra. Försökte mig på att fylla i lite rött på vissa av gräsen, men det blev ändå liksom inget liv i den, tycker jag.... Men på bilden här hade jag ännu inte gjort den justeringen. Och den är allt lite skarpare grön i verkligheten....

Ibland tror jag, att jag är lite lagom knäpp. En morron när jag låg i min säng och gonade mig, fick jag en idé, att jag skulle sy en tavla som kan förändras!!! Som inte är statisk. Så påbörjade jag ett arbete, som jag skulle hinna lessna på flera gånger om, innan det var färdigt. Men när den äntligen till slut var klar, är jag nog ganska nöjd med den!! Den heter nog "Föränderlig sommar" och är ca 60 x 60 cm stor

"Träden" kan man alltså ta bort och sätta dit, vartefter man behagar. Vill man bara ha två träd på tavlan, så har man det. Den tog som sagt väldigt lång tid att sy. Och problemlösningarna var nog det roligaste - och svåraste. Ett jäddra pysslande med flisofix, fliselin och kantsömnader. Och bara "grunden" är 256 st små blå lappar 5 x 5 cm. Och sen maskinbroderi på fri hand över hela ytan, med byte av tråd stup i kvarten. Där fick jag återigen lite träning av tålamodet ;-)