Javisst Synne - du har rätt!! Bloggen är till för mig och när jag behöver gnälla, så ska jag inte censurera mig själv. Tack för dina kloka ord vännen!!

Så idag ska jag tala om sjukhus igen.... Visste ni att Landstinget har en rysligt effektiv faktureringsorgansiation! Jag åkte alltså in på akuten ca kl 12 på torsdagen. På fredagen var Annsan hem till mig och tog med grejer till mig på sjukan i Västerås. Och då hade hon även fakturan med till mig på patientavgiften!! Det var väl snabbt marscherat!!? Blev rätt avlång i ansiktet, om man säger så.... Skulle vilja se nå´t annat företag som är sååå snabba med sin fakturering...??

Sen är det detta med sjukhusmaten. Varje gång jag blir inlagd på sjukhus, funderar jag över, varför inte maten innehåller mera grönsaker?? Där kan ligga ca 10 harikoverts och skvalpa på tallrikskanten. Eller ca 15 tunna kokta morotsslantar. Eller en liten skål med skuren sallad - brun i kanten.... Enligt mig borde ju sjukhusmaten vara en bra förebild. På sjukhusen borde man väl - om nå´nstans - veta vad som är nyttigt!!?? Och ingen kan väl ha undgått, att "vi bör äta mer grönsaker"??  För vår hälsas skull!

Det är naturligtvis så, att när man är sjuk, har man ingen vidare aptit. Men varje dag går en personal från patient till patient och frågar vad vi väljer för rätt både till lunch och middag - det finns alltid två rätter att välja mellan. Och det är ju jättebra!! Då kan jag t ex undvika att beställa ris - som jag garanterat inte skulle äta upp. Men samtidigt skulle man väl kunna fråga om man vill ha en stor, mellan eller liten portion?? Så skulle det bli lite mindre svinn - kosta lite mindre. Jag orkar sällan äta upp den portion jag blir serverad.

Sen vet väl alla vid det här laget, att det är många, framför allt äldre, som lider av diabetes. Alltså inget sött till dessa patienter. Men var och varannan dag serveras det söt kräm, pudding eller söt fruktsallad till lunchen. När jag en gång gjorde mig dum och frågade varför, fick jag svaret "man har kommit fram till, att det inte spelar nå´n roll om diabetiker äter sött"!!!  Är det nå´t nytt rön, som jag helt har missat???

Visst är det fantastiskt att vi över huvud taget får mat på sjukhusen i Sverige! Om man jämför.... När jag var i Gambia fick de anhöriga komma med mat till sina sjuka släktingar, som låg inlagda. Och vi har ju fantastiska apparater, som kan se och mäta allt möjligt som är sjukt i våra kroppar. I Gambia var man så stolt över en kuvös, som man fått i bistånd från Sverige - men man hade ingen el....!! Så visst har vi en väldigt bra sjukvård jämförelsevis i Sverige - än så länge.....

Men det går utför - det behövs fler människor som vårdar patienter. Jag tror, att man skulle bli bra mycket fortare frisk, om någon då och då kunde sätta sig på sängkanten - utan att vara jättestressad. Hålla handen en stund - förklara för en i lugn och ro vad som felas. Förklara varför jag ska ta den och den medicinen, vad den och den undersökningen innebär. Trösta om det behövs, uppmuntra och inge TRYGGHET!! Man är så otroligt utsatt och utlämnad som patient!

Ja det var dagens funderingar.... Känns faktiskt lite bättre ändå idag. T o m så jag lät bli att ta smärtstillande mitt på da´n idag! Och Ruth - jag äter inte all denna medicin, som finns på bilderna! De som finns i köksskåpet är "kommande" medicin och medicin, som jag kanske äter nå´n gång. Men det som står på furuhyllan äter jag dagligen! Och jag avskyr, att ta mediciner och jag har svårt att svälja dem! Händer att jag spyr, när en tablett fastnar på väg ner i halsen.... Usch och blää!!

 

Ruth

4 november 2008 13:28

Vilket härligt foto på närande och goda frukter, det skall alltid finnas på bordet.
Om sjukhus kan man skriva en hel bok och någon förbättring är inte i sikte, hoppas jag håller mig frisk, önskar dig också friskhet och välmående. Ha en bra dag, här är det gråmulet och trist i dag.

http://bernamis.bloggagratis.se

 

synne

4 november 2008 16:37

Hej vännen.
Vad bra att du tog mig på orden,man behöver få ur sig skiten.Ska förklara varför dom sa så om efterrätten,den ska vara framtagen på det socker som diabetespatienter kan äta.Förr gjorde man två olika efterrätter.Men nu så har dom kommit fram till en gemensam efterrätt.Den flickan kunde inte sitt jobb eftersom hon inte informerade om det.Sen kan man visst få välja storlek på maten,men ur peninga mässigt sett kostar en liten portion lika mycket som enstor eller mellan.Så vi frågar sällan om det.Kanske lite dålig av oss.Det att du saknar att vårdperonalen ska kunna sitta ner och prata med dig som patient tycker jag är en del ivården precis som du säger ,många hade nog blivit piggare fortare.Det är det som jag nu är så lessen för när dom slog samman min avdelning med en annan.Jag har alltid aretat så,men den tiden är tydligen förbi.Hinner inte ens med det viktigaste som ska görS.det sättet klarar jag inte av att jobba på.Jag ska inte behöva komma hem och känna mig som en dålig undersköterska för att det inte får anställas personal så det räcker.Så jag önskar att det finns fler som du som talar om hur illa det blir när man drar in på personalen.Vi som jobbar vill kunna ge er som ligger inne en pratstund ,klapp på kinden och en kram när det så behövs.Kram på dig Synnöve

http://synne.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...