Egentligen känner jag mig inte så värst inspirerad, att skriva nå´t idag. Men jag vet ju, att kommer jag bara igång, så har jag svårt att sluta skriva   

Igår var jag bjuden på surströmming hos Lotta. Längesen jag åt det och jösses vad gott det var!! Men eftersom jag har lärt mig lite under åren, så tänkte jag mig för och åt bara tre stycken. Så inte törsten skulle däcka mig.... Eftersom jag inte frågat dem som var med, blir det bara ett foto på Lotta. Som jag inte tror protesterar.... Så söt och nyklippt och fin i håret   

Ja den mörkhyade på sista bilden ovan, tror jag definitivt inte protesterar   Men Aina ville inte sitta nära den..... Vi var bara tre som åt surströmming och två åt bara en sallad. Och det var som vanligt roligt att träffas och även att möta två nya bekantskaper! Mycket prat och skratt blev det på Lottas altan    

I fredax var familjen Bergefur hit och hälsade på!! Hela familjen var med, så kusarna fick klara sig själva över da´n. Så himla roligt, att dom tog sig tid att häsa på gamla mamma/svärmor/mormor!! Så´na besök lyfter verkligen   Och presenter fick jag oxå i massor!! Och naturligtvis ville jag fota dom. Men den kvinnliga delen av familjen gör allt för att inte fastna i kameran   

En fin mörkblå tröja fick jag av Ida, Och grejer som Johanna köpt i Tunisien, där hon nyss har varit: kryddor, tvålar, en blå schal och fina silverörhängen med blå sten i!! Av dotera o svärsonen fick jag det som tillkommit på balkongen

Hoppas bara jag får rosen att överleva vintern. Den är så vacker och har fortfarande många knoppar   

Erik, som är en händig karl, lagade bordet åt mig o skruvade upp den lilla hyllan i köket. Och Ann-Louise bar in alla fem säckarna med jord, som jag fortfarande hade kvar i bilen. Dessutom hjälpte dom mig att "bygga ut" min bokhylla Ivar i arbetsrummet. Så nu får jag plats med mer!! Framför allt en större dataskärm. Tänk vad enkelt och snabbt dom fixade åt mig - sån´t som jag bara inte klarar längre....

Så åt vi på den lokala pizzerian, innan vi tog oss en tur ner till "min" sjö!! I princip var det bara Johanna som badade plus Eddie!! Han ville bada men vågade sig inte i. Efter många övertalningsförsök både från Johanna och husse, så råkade han ändå halka ner i plurret!! Dom slängde ju i så härliga pinnar - så´na som man absolut vill sätta tänderna i, när man är en vovve på alerten....

Före badet en stolt och vacker Howavart, men ack så nyfiken på sjön

Och efter badet, när han hade skakat av sig på den övriga familjen, klev han bort iväg och såg så skamsen ut stackarn!! Och när han nu var våt, såg man hur smal han egentligen är under allt hår!! Ja Eddie kommer nog att fortsätta vara en badkruka.....

Efter den upplevelsen åkte vi hem o fikade och käkade hallontårta, innan det var dax för Bergefurs att dra sig hemöver. Johanna skulle hämta två kattungar utanför Uppsala. Kissekatter som ska bli innekatter hemma hos Johanna. Såå söta - jag har sett dom på foto!! 

Visst blev det tomt efter dom.... Men jag är så glad, att dom tog sig ledigt från alla åtaganden och måsten och besökte mig   

Ja annars fortsätter jag att njuta av solen den sköna   Ligger i min solsäng på balkongen och lyssnar på bok (i min lilla CD-spelare) och drar åt mig varenda solstråle. Så har jag börjat med den nya dieten 5 + 2. Dvs jag äter normalt i fem dagar, men två dagar (som inte får ligga efter varandra) "halvfastar" jag - petar i mig bara 500 kalorier.  De fem ätdagarna har jag fått tvinga i mig den mat jag "ska" äta. Men Ann-Louise menade, att det var meningen, att man inte skulle vara så hungrig de dagarna!! Så nu ska jag nog minska matintaget, så att det känns okej.

Jo jag har gått ner - 3 kg på två veckor!! Hoppas jag orkar fortsätta. För de halvfastende dagarna mår jag pest. Jag blir alldeles spagetti i kroppen och matt och eländig. Mycket konstigt, tycker jag. Jag har ju kunnat låta bli att äta många dagar tidigare - och tvärsom mått bra då..... Mer konstigt - jag TÅL inte cigarettrök längre!! Jag har ju inte rökt på sju år nu, men jag har alltid tyckt, att det luktar gott, när jag går förbi nå´n som röker. Men nu får jag omedelbart huvudvärk och röken liksom sätter sig kvar i näsan!! Äckligt och jobbigt när dom röker på balkongen bredvid   

Så har Gunilla och Sanna varit här och hälsat på. Roligt att ses o prata av sig lite.... För övrigt börjar jag nog dras alltmer till symaskinen!! Det har ju inte blivit mycket sytt i sommar. Solen är så viktig för mig att njuta av nu när den har slösat med sin värme denna sommar. Men snart så är det nog dax att börja med nå´t projekt. Jag har många idéer i huvét   

Det här är alltså en "syster"tavla till den blå jag hade med i det förra inlägget. Den var rätt rolig att sy, Vad den föreställer?? Upp till vars och ens fantasi   

Toalocket fick jag faktiskt ihop igår!! Killen på Bauhaus sa ju åt mig, att jag inte fick öppna förpackningen, utifall jag behövde byta den. Men det gick ju inte att kolla om den passade då!! Och när jag så slet i plasten och frigoliten, hittade jag pinnarna, packningar och skruvar i en liten plastpåse!! Så nu är den på plats   och lyser upp lite i badrummet!! Eftersom det är både turkosa och blå färger i den, tycker jag att den passar bra in mot de turkos"flammiga" väggarna och golvet + mina övriga blå attiraljer.... Varsågod och sitt ner   

Den där musikapparaten jag köpte - var totalt värdelös!! Ingen bruksanvisning och jag tryckte både här och där och lite till, men fick inte fart på den. Den får återgå till Elgiganten - jag vill inte ha den, även om nå´n lyckas lära mig hur jag ska knappa. Förhoppningsvis kanske Erik o Ann-Louise kan återlämna den på väg hem sen? 30 dagar öppet köp....

Och bollkryssen   ja visst blev det fullt i blomlådorna, kan man väl säga!! Vackert? Njaa det vete 17...... Det ser allt mycket ut.....

Igår skulle jag fästa upp några blomstänglar på en av mina Hoyor mot väggen i arbetsrummet. Jag tog min "säkra" trappstegstol, men insåg, att jag inte skulle nå alla revor. Ställde upp foten på bordet - OBS inte på fällskivan!! Sen uppfattade jag, att jag åkte kana nerför fällskivan och hamnade sittande på en säck med jeanstyger!! Som tidigare hade legat under fällskivan. Innan vurpan hade jag ansiktet mot fönstret, efteråt hade jag ansiktet in emot rummet!!! Begriper inte hur det hela gick till....

Stagen som höll upp fällskivan bröts itu som tändstickor.... CD-spelaren (den gamla) small ner i golvet. Och jag inser, att jag har en skyddsängel   Jag klarade mig utan benbrott eller blodspillan eller ambulansfärd och kunde snart resa mig upp. Lite ont i huvét bara.... Och lite mörbultad idag.... Och visst har tankarna snurrat runt lite idag : ska jag skaffa ett larm?? Men förut när jag hade larm, gick det ju inte att ha datan på samtidigt   Både modemet och larmet måste ha "första plats" emot telejacket.... Och larmet gör ju ingen nytta, när jag är utomhus heller.... Nä jag får nog 17 lita till min skyddsängel och vara ÄNNU mer försiktig!! Det är banne mig livsfarligt att leva - man KAN ju dö   

Till Ann-Louise o Erik :

Bordet är 80 cm brett, fällskivans längd är 50 cm, höjden på bordets ben är 71 cm. Tänkte mig att man (Erik!) skulle kunna göra några xtra ben till fällskivan?? Eller alternativt en liten hylla/list fastskruvad i väggen, som fällskivan kan ligga emot?? Att göra nya utdrags"pinnar" till fällskivan tycker jag verkar jobbigt.... De som satt/sitter där nu bröts ju av i fallet...

Klickbilder:

För att börja inlägget här med lite positivitet, så blir det först några sommarblommor och några till tavlor av Maria Lager

Vissa dagar har flyt - allt man företar sig går bara bra och man känner riktigt balansen i tillvaron. Andra dagar har verkligen OFLYT..... En så´n dag blev det idag   

Redan igår ringde jag till Specsaves i Västerås och fick en tid tills idag, eftersom mina terminalglasögon inte funkade. Jag fick sitta alldeles för nära skärmen, för att jag skulle se tydligt - ca 30 cm! "Det låter ju nästan som det skulle vara läsglasögon" sa tjejen jag talade med. Imorse tänkte jag på vad hon sa, tog läsglasögonen och provade framför skärmen. Och det blev alldeles utmärkt!! Jag hade alltså i praktiken tagit läsglasögonen till terminalglasögon och tvärsom!! Så jag ringde till Specsaves och avbeställde tiden   Och då behövde jag ju egentligen inte åka till Västerås - det är alltså numera en pina för mig - jag blir så vansinnigt trött. Men - jag hade helt ställt in mig på att åka. Och jag hade några andra ärenden oxå att uträtta. Så jag åkte ändå....

Planerade noga - trodde jag skulle klara mig med två affärer. Först Bauhaus alltså. Fick fatt i en stoor, vit plastkruka med hjul på till min vinranka, hittade små, vita konsoler till den undre hyllan i köket och köpte fem säckar plantjord (att ta av i år + nästa år o kanske nå´t år till) Och - på impuls köpte jag ett jättevackert toalock!! Sen tittade jag efter krysantemum, att förnya planteringarna på balkongen med. Tänkte att om jag hittar så´na på Bauhaus, så behöver jag inte åka till Blomsterlandet. Även om jag väldigt gärna hade velat åka dit oxå, så gäller det att hushålla med den lilla energi jag har.

Jag hittade gula bollkryss, som var jättefina. Men - stoora!! Tänkte fram och tillbaka - för och emot - en affär till eller ta dom gula, som troligtvis blir väl stora i blomlådorna.... Till slut bestämde jag mig för bollkryssen, då jag kände att den hemska tröttheten var över mig. Eftersom mitt Bauhauskort hade  handlats för dåligt på, fick jag lov att "söka om" kortet. Tog tid.... Men fick hjälp att lasta i jordsäckarna i bilen i alla fall.

Satte mig ner på Bauhaus oxå och tog en kopp te - men nå´n smörgås fanns inte. Tog en baconkorv till teet. När jag gick därifrån såg jag, att det visst fanns smörgåsar.... Åkte vidare till Elgiganten. Fick hjälp att kolla efter en CD/MP3 spelare - en sån med sladd!! Det fanns EN enda - ett skyltexemplar!! Dom var på väg bort sa han!! Folk lyssnar inte på så´na längre!! Böcker på MP3 är oxå på väg bort, påstod han!! Så jaa - jag fick nöja mig med skyltexet - för jag orkade bara inte en till affär..... Sen HEM!! Fasiken vad långt det var hem.....

Och nu ser jag ju, att bollkryssen var VÄLDIGT stora!! Till toalocket fanns inga "pinnar" med, som gick att fästa i själva toastolen.... Och spelaren orkar jag inte ta upp o sätta ihop.... (högtalarna var "lösa") Och finns det nå´n herre (eller dam) som behöver träna mukklerna, så är hen välkommen, att bära in 5 st 50-kilossäckar från bilen ....

Jag haaatar verkligen att inte orka, att inte kunna, att inte klara mig själv!!! FAN rent ut sagt   

Som vanligt springer tiden fort.... Tanten fyllde år i juli - inget som jag bjöd in till. Utan dagen gick ganska obemärkt förbi. Några dagar senare åkte jag upp till Annsan o hälsade på. Då överraskade hon med sång, gofika och ett fint paket!!!

Ett blått o fint glas, som talar för sig själv   Stenen finns med på inslagspapperet bara för att det stämde så väl i färgen   

Härom dagen kom Lotta inom - väldigt länge sen vi sågs! Och hon hade med sig massäck och en vacker bukett med rosor!! Mycket att avhandla, när nästan hela sommaren har gått   

Så har Ankie och Stefan varit här på kärt besök   Och dom hade med sig en stor färsk - inte vacumförpackad - krabba!! Det var evigheter sen jag njöt av en så´n - sååå gott!! Så hade dom köpt med sig lite annat smått o gott oxå. Tanten rörde inte ett finger - ungdomarna fixade och ordnade, medan jag mest stod och vimsade.... Och vi satt uppe länge på kvällen och tog vara på tillfället att prata. Tyvärr glömde jag helt bort kameran, så några bilder blev det inte... Dom finns dock kvar i mitt huvud....

Lite - men bara lite - har jag sytt mellan solskensdagarna. Måste säga att denna sommar är jag allt nöjd med   Det har faktiskt blivit rätt många dagar vid sjön - och jag har njutit väldigt av värmen och harmonin vid "min" klippa   

En liten klänning till Milou knåpade jag ihop av en tunika, som jag fick av Solveig förut. Den stämde inte alls på mig, men tyget var så mjukt och skönt, så jag tänkte, att den kunde vara bra till lilltösen.... Sen har jag sytt färdig en tavla - ca 40 x 40 cm stor. Och jag håller på med en till i samma storlek - men den går i rött och gult....

Den 6 augusti var jag iväg till Norberg, för att se Maria Lagers utställning på Galleriet på Abrahamsgården. Och för att träffa "min" Anita förstås. Först gick vi på hotell Engelbrekt och åt oss mätta. Sen blev det en sakta promenad till utställningen. Och nu hade tanten med kameran - tycker det är så vackert i Norberg

Sen blev det då Galleriet. Och jag måste säga, att jag blev glatt överraskad av Maria Lagers (Malin Lagers dotter) milda akvareller!! Så mjuka och finstämda.... Det fanns flera, som jag skulle kunnat tänka mig, att ta med hem till mina egna väggar...

Ja bara entren var inbjudande med humlen som växte vid dörren

Många foton knäppte jag på hennes tavlor, men jag nöjer mig med dessa så länge.

Sen knallade vi vidare till Elsas där vi intog efterrätten   Länge, länge satt vi där och pratade och pratade. Faktiskt första gången som vi båda två egentligen talade om hur det var, när jag gick i terapi hos henne. Sååå mycket ångest jag hade och såå mycken gammal, sparad gråt, som hon fick ur mig, Hon gav mig liksom tillåtelse att känna hur det kändes, när jag var liten. Första året gick jag två gånger i veckan hos henne - 1,5 timmar varje gång. Och hon berättade hur mycken oro och ångest HON hade haft för min skull. Men det märkte jag ju inte det minsta av!! Hon var allt en fantastisk terapeut, som vågade gå egna vägar och göra det som kändes rätt, som var utanför de traditionella ramarna.

Många, många har ju sagt åt mig, att jag borde skriva en bok om mitt liv. Och i och för sig tycker jag ju, att det behövs en bok, som beskriver hur terapi går till. Jag har ju alla mail kvar, som växlades mellan henne och mig i princip dagligen. Men det skulle nog ändå vara ett alltför stort projekt för mig. Även om Anita skulle ha gjort kommentarer här och där från hennes roll som terapeut. Men, men - vem vet....??

I alla fall råkade vi titta i Anitas kaffekopp, innan vi gick ut från Elsas - och den talar ju för sig själv!!

I förrgår tänkte jag mig ut och prova mina "vingar" d v s ögon   . Och det gick ju bra!! Åkte först till Virsbo konsthall, där dom hade utställning med konstglas och silversmide. Hade jag läst i bladet. Men först gick jag en trappa ner till keramikverkstan. Och jösses vad många vackra saker!! Glömde tyvärr att slita upp kameran och fota... Men jag kunde inte låta bli, att köpa med mig två saker, som fick mitt hjärta att klappa

Den första är ca 60 cm hög med keramik och glasbeklädda "vingar". Dessa är limmade på den av havet slipade drivveden. Såå vacker tycker jag i all sin stiliserade enkelhet!! Den andra "grejen" är en urholkad gammal gren (ca två decimeter hög) med en skröjbränd liten uggla sittandes inuti!! Kul och naturens orginella konstverk!! Hon som har verkstan heter Lisbeth Grando - har en hemsida : grando.se  På det stället hade jag kunnat köpt en hel del vackerhet.... Den som säger, att man inte blir lycklig av saker, har inte upplevt lyckan av att kunna köpa vackra saker och kunna titta på gång på gång på gång.... Hon gav mig oxå ett tips på ett galleri i Västerås, där hon tyckte, att jag skulle ställa ut mina alster. Får väl se hur det blir med de....

Sen var det då konstglas o silversmide på övervåningen. Tyvärr - eller tur - inte mycket som tilltalade mig. Otroligt skickligt utfört och en del roliga glasgrejer

De två sista konstverken var oxå gjorda som små vägglampor, effektfullt med glas i olika lager.

Silversmide - ja det var inte särskilt mycket och det tilltalade mig inte. Men visst - skickligt...

Så fanns det några halssmycken i en monter oxå.....

Nästa anhalt var Världsarvsquiltarna i Ängelsberg. DÄR fanns det mycket som tilltalade tanten, inte minst den vackra utsikten   

 Och där fanns en hel del ideér, som jag stoppade in i kameran!!

Kransen är ett "hopplock" av urklippta blommor och blader, som var fastsydda på nå´t underlag....

Det första fotot : det var mycket mer glittrigt, än som syns på bilden. Andra fotot : tilltalade mig mycket - rolig - den var mer än en meter hög, kanske 1,5. Tredje fotot : den svarta grinden + ramen var urklippt ur ETT enda tygstycke!! Ca en x en meter. Fjärde fotot : en gammal farmor sydde detta täcke tänkt till sitt barnbarn. Men farmor´n dog innan täcket var klart. Sen tog (jag tror) barnbarnet över och sydde det färdigt och gav det till SITT barnbarn - tror jag det var Det var några släktingar där, så dom tog ner täcket och visade hur stoort det var. 

När jag gick ner i trappen hängde den vita kaninpälsen med mössa på väggen. Det var en så´n päls jag hade, när jag var en liten tösabit!!

Utanför nästa butik stod de här gamla grejerna och påminde om gamla tider

Och inne i affären fanns det många minnen från svunna dar....

....och även tavlor som var en fröjd för mina ögon

Eftersom magen kurrade betydligt, åkte jag vidare till fiket på Hembygsdgården i Västanfors, där jag åt en mättande tunnbrödsrulle som jag delvis delade med ett gäng gråsparvar... Och naturligvis kunde jag inte låta bli att fota lite vackerheter där utanför oxå...

Sen blev det allt gamla Skinnsberg igen och visst var jag ordentligt trött efter denna konstrunda - men jag hade INTE huvudvärk    

Och idag tänkte jag mig ner till sjön, men jag kände mig så himla sömnig (vaknade väldigt tidigt) och trött, att det blev inget av. Inte lockar arga tanten heller precis   Så jag bestämde mig för, att invänta solen på balkongen istället i min sköna solsäng med en bok i örat....      

Ibland kan jag undra hur vissa människor är funtade.... Igår åkte jag ner till sjön och såg fram emot ännu en skön dag i solen. När jag parkerade fanns det redan en bil där. Men jag tänkte - skit samma - jag behöver ju inte gnugga mig med dom, vilka det nu är...

Det visade sig vara "arga tanten" som G och jag döpt henne till - med barn och barnbarn. Jag hejade och klämde fram "Vicken härlig sommardag!" Tanten hejade mycket återhållssamt. Hennes man var tillsammans med barnbarnen ute i båten. Och hennes svärdotter låg på den platsen jag brukar ta till "min". Men jag började "bädda" till mig på andra sidan. "Där kan du inte ligga, pojkarna kommer att springa upp och ner där" - "Men då kan jag flytta mig, om dom kommer". Hennes svärdotter tittade hela tiden bort. Så klämde tanten ur sig, att hon inte kände sig bekväm, när jag var där. Jag svarade "då kan jag nog säga detsamma". Förklarade att jag orkar inte gå så långt. "Då kan du väl åka till Lien eller nå´n annanstans istället" Jag avslutade ordväxlingen med att säga "Det är då tur att vi har allemansrätten".

Tilläggas bör, att ingen av oss höjde rösten - så det lät säkert som att vi resonerade om nå´nting. När farfadern och pojkarna kom in till land, hejade han och log stort. Sonen likaså. Och när svärdottern plumsade i vattnet, bad hon leende om ursäkt, när hon trodde att hon stänkte på mig. Vilket jag försäkrade, att det gjorde ingenting alls.

Turligt nog packade dom ihop och försvann efter några timmar och allt kunde återgå till det "vanliga". Men jag kan inte låta bli att fundera över - hur en människa kan vara så ogin?? Jag tycker väl även jag, att det känns bättre, att vara själv där - eller med nå´n kompis. Men om det ändå kommer någon, så försöker jag i alla fall  vara trevlig och utbyta lite artighetsfraser. Den här tanten, som tidigare även har skällt ut G, måste känna sig väldigt eländig inuti?? Ha en massa ilska, som bubblar ut vid - för henne - lämpligt tillfälle? Fy 17 för att vara svärdotter till henne!! Men mest av allt måste det nog vara synd om "arga tanten" själv. Hon måste vara svart inuti....

Sen kunde jag ligga där på min vanliga plats och steka fläsket,   ha en bok i örat och fossingarna i vattnet - ljuvliga tid  

Imorse - inatt - vid 6 tiden åkte en crosscykel fram och tillbaka utanför. Snacka om att störa!!    När jag lagomt hade börjat slumra till, så kom han en vända till. DÅ kände jag mig svart inuti. Fantiserade om att skjuta med ärtrör på den token, kasta ägg, småsten.... Till slut gick jag upp o stängde balkongdörren o satte på takfläkten istället. Men man kan ju undra varför en ung kille (för d e han - har sett han förr) är vaken så tidigt och åker hoj?? Skulle han hämnas på nå´n arg tant eller.....

Om jag ska fortsätta på samma tema - grannen tvärs över vägen, är en rätt stor familj, tror jag. Och dom har studsmattan stående, så jag ser den från min balkong. Ibland är det några barn där, ibland många. Och dom skriiiker!! Särskilt en grabb, något äldre än de övriga, har tydligen "ledarskapet". Och dom är vakna seent på kvällen... Jag förstår inte vad han (eller dom) säger - skriker, men det låter skärande i mina öron. Fortfarande är jag ju rätt känslig för ljud. Det händer oxå, att ungarna spinger på vägen ner till macken, för att köpa godis. Dom kan vara 2 - 6 år gamla. Och det är ju faktiskt rätt mycket trafik där, stora lastbilar och många personbilar. Och där sitter jag och skulle vilja hoppa ner från balkongen och ta dom i hampan och leda hem dom.....

En kväll hörde jag några grabbar härma en tupp. Gång på gång. Tokiga ungar tänkte tanten. Tills jag en dag körde den andra vägen in till Vätterbo. En husvagn stod parkerad där med ett staket av hönsnät runt om!!! Det var inga tokiga ungar som hade kuckelikuat utan det VAR en tupp!! Med en hel del höns!! Så när den här familjen får oväntade gäster, kan dom gå ut och nacka en höna och middagen är fixad   För nå´n vecka sen, tyckte jag att jag hörde ett får bräka. Men det var nog en hörselhallunication - jag har inte sett till några ulliga djur....

Jag är så otroligt nöjd med alla soliga sommardagar!! Såå skönt att slippa frysa - jag njuter för fulla muggar!! Men det var kanske tur, att det blev lite molnigt idag, så skinnet får vila sig lite. Och tyvärr blir det inga fasta rutiner på ätandet - jordgubbar och mackor (och en och annan glass   ) Min Viktväktar CD fungerar inte heller på min nya dator, så jag har inget att "hålla mig i" - det blir ett fall för Tom... Men det tror jag får vänta till fram på höstkanten.. Då SKA jag....

Jag ser fram emot, att få mina nya glasögon. Ont i huvet mer eller mindre hela tiden. Så skrämde G mig med, att det kan ta jättelång tid att få dem, om dom inte skulle passa från början. För dom skickar ögonen till England, för att göra eventuella ändringar - och det tar tid.... Bara att hålla tummarna. Men ett par vanliga progressiva glasögon, ett par progressiva solglasögon, ett par läsglasögon och ett par skärmglasögon för 4 785 kronor - det är rätt bra pris tycker jag. Hos Specsavers. Jag vågade inte skicka efter ögon på nätet, eftersom jag har ett dubbelseende. Optikern trodde att det var en rest från min senaste stroke. Och ögonen försöker anpassa sig för att få EN bild, men till slut går det inte längre. Då blir ögonen överansträngda = huvudvärk. Hon trodde att det skulle påverka min trötthet positivt oxå!! Det vore ju en gåva från ovan!!  

Nu kan jag väl bara varna - mååånga foton!! Det tar normalt ca 10 minuter, att åka hem från sjön. Men en dag i förra veckan tog det säkert en timme!! Jag såg den ena vackerheten efter den andra....

Prästkragar - inte för att jag tycker dom liknar präst-kragar. Dom som växer spelar ju i en annan dimension liksom - älskar/älskar inte...  

Så var det dom här björnlokorna - vackra, ståtliga och betydligt större än hundkexen! Dom finns tydligen både i svagt rosa och vita. Dom "föds" liksom ur ett stort "ägg" och vecklar sen ut sina klasar med blommor. För ett antal år sen försökte man utrota denna växt - den tar lätt över.... Och - man kan få brännmärken av den. Om man kommer åt växtsaften med huden, speciellt om det är i solljus, kan man då ordentlig sveda. Så varna barn och barnbarn!!

Sen blev det lite beskedligare blomster. Hundkexet känner ju alla igen. Men sen då??? Ingen aning!! Den sista av de här sex måste vara nå´n orkide av nå´t slag - ljust rosa mönster i bladen.... Kanske den föregående oxå??

Välkända... smörblomman som lyser upp så glatt, midsommarblomster som redan blommat ut nu, Ängsklockan där jag lyckades få med en liten insekt. Och så fibblan, som ju ofta räknas som nå´t ogräs.... vet inte varför för den lyser ju upp med sin gula färg..... 

Sen finns det ju en massa olika gräs - som ÄR vackra. Men svåra att fota, eftersom dom växer bland annat gräs. Det jag tidigare trodde var nå´n slags lilja, var nog inte det. Fotot med de raka bladen. Vet inte vad den heter, men jag har alltid kallat den kaveldun. Och så det täta och "virriga" gräset, som ser så sprött och lent ut....

Jaha ja midsommarblomster igen - och så en ståtligt tistel - ogräs?? I så fall vackert ogräs!! Och en mjölkört eller rallarros med sin vackra, lila färg. Och tittar man närmare - som humlan - ser man att varje liten blomma ser ut som en fjäril.

På en sten i skogen växte det fullt av harsyreblad i mossan - häftigt när solen lyste på delar av stenen.... Nog ser det läckert ut med himlen som syns bakom träden? Detta är en helt ny vy som kommit till..... Man skulle kunna tro, att det ligger en sjö där bortom, eller en dalgång. Men se det gör det inte!! Det är ett stort, fult kalhygge!!! 

Björken har nu kommit på plats!! Annsan och Harry (+Annsans mamma) var hit i söndax och fixaxde och donade, medan tanten virrade runt som en äggsjuk höna. "Lämna nu över detta till Harry - jag lovar dig, att han fixar det här!" sade Annsan, som känner lössen på gången...   

Och visst reste sig björken   Och där står den nu och strålar mot tanten, som strålar tillbaka!! Ååå vad jag är nöjd!! Tack snälla Harry och Annsan!! På fotot längst till höger har stenansiktet Putin fått sin plats på den biten av björken, som Harry sågade av

Och inte nog med det - Harry fixade så balkonglådorna kunde flytta upp ett trappsteg!! Helt enligt mina önskemål!! Till på köpet köpte mammsan en tavla av mig!! Och jag (Coop) hade fixat en liten smörgåstårta och rabarberpaj (Albinssons) med vanliljsås.... Tänk vad skönt det är med vänner, som kan ordna tillet åt tanten, när hon inte kan själv   

Sen är det de två hängbjörkarna, som står här inne på gården. Dom är helt fantastiska - stooora och härliga - det är rena dansgolvet inunder, när man går in i "kojan". Så myysigt!! Det vore roligt, att vara barn och få leka där!! Talade med en granne, som hade lekt där som barn!!

På den vänstra bilden syns min elstolpe vid min parkeringsplats...

Dessa foton är tagna inne i "kojan". Det ser inte så tätt ut som i verkligheten - antar att kameran fångar upp allt ljus den kan....

En dag var jag till Björsbo trädgård och hittade en vindruvs planta!! Jag är nog inte riktigt klok, men det var garanti på den och dessutom rea. Så jag tyckte det var värt ett försök i alla fall. Kul om den tar sig.... Den var härdig, sa dom.... Sen är det den där krukan, som jag hade inbäddad i figolitchips i vinter. Min tanke var, att först skulle små gula krokusar komma upp i mitten av krukan. Och sen utanför dom skulle Scillan lysa upp. Och senare en sorts små lökar med vita blommor. Av krokusarna blev intet och inte heller Scillan behagade dyka upp. Inte några vita blommor heller - utan rosa!!  Ja ja - bra försök tanten!!

I de tre balkonglådorna har jag petat ner vit hänglobelia, röd hängpetunia och lite hängande penningblad. Och jösses vad dom växer!! Men det var ju meningen förstås    Så har jag gjort ett prov med att klä in hängamplarna med mossa, sen plast (medhål i) och så lite smått o gott - några husarknappar, en snöflinga och några av dom där gula som luktar illa (kommer inte ihåg namnet just nu)....

Och den här Blomman för dagen (som inte heter det) får klänga bäst den kan på det vackra, gamla hjulet. Ibland är blommorna vita, ibland blåa och ibland randiga!

Jaa jag är såå nöjd med mitt lilla sommarrum!! Tänk vad bra, att dom lät bygga ut balkongerna!!

Första fotot här är taget till vänster och det andra till höger. Så är där lite space emellan....

Idag har jag haft en riktig tröttdag. Men det har sin förklaring, då jag var till Västerås igår. Jag hade nämligen tid hos optikern för synkontroll. En riktigt trevlig optiker, som pratade och berättade vad hon gjorde. Och hon kom fram till, att mina ögon hade förändrats en hel del sen jag tog mina nuvarande glasögon i besittning!! "Inte alls konstigt att du har huvudvärk" Så klämde hon ur sig "KÖR du bil" med ett lite överdrivet tonfall.... Mina ögon är inte alls synkroniserade med varandra - jag ser helt enkelt dubbelt och ögonen försöker att anpassa sig till detta. Hon trodde det var en rest från min sista stroke!! Jag kan ju så här efteråt undra varför man inte gjorde nå´n uppföljning av min syn då. För ett bra tag efter såg jag ju verkligen dubbelt, så det var otäckt....

Så frågade hon om jag satt ofta vid datorn. Och jag förklarade, att sedan jag slutade röka, brukar jag liksom "belöna" mig med en stund framför skärmen, efter jag har uträttat något. "Vad duktigt att du slutat röka, hur kom det sig?" Jo jag fick ju lungemboli efter en tarmvredsoperation, så jag var tvungen. "Men har alla sjukdomar fastnat på dig?" Kanske trodde hon att tanten överdrev.... ? Så jag berättade inget mer om min sjukhistoria....

I alla fall blev det vanliga progressiva glasögon, progressiva solglasögon, läsglasögon och skärmglasögon!!! Lika bra att dra till med alltihopa   Och hon trodde, att jag skulle bli mindre trött med de nya brillorna!! Tycker det låter för bra för att vara sant!!! Det vore ju fantastiskt!! Och om så huvudvärken försvinner oxå!!   Då är ju varendra krona av de 4 785 kr, som jag betalade, värd sitt pris! Om ca 14 dagar skulle dom ringa, när ögonen var klara.... Specsavers heter företaget - Stora gatan 20 i Västerås...