Ja vet ni vad!! Annsan ringde imorse och bjöd ut mig på en paddeltur!! Jag nappade ju omedelbart, packade massäck och for iväg. Hon hade tänkt ut ett ställe, där jag kunde kliva i kanoten. Ååå vilken känsla att sitta i en kanot igen!! Känna stillheten, helheten och lugnet!!

Jag kom fram till, att det är nästan tre år sen jag paddlade sist.  Det var en tarmvredsoperation och lungödem, som satte stopp både för paddling och rökning.... Och jag hade accepterat nu, att kanorutflykterna är förbi.... Men så kom jag ut idag!!! Visst har jag en otroligt dålig balans, när jag ska kliva i och ur. Annsan stöttade så gott det gick - ändå blev det ett snabbdopp för tanten, när jag skulle kliva ur. Och ont i höften, när jag ska lyfta ur benen så in i bäng. Men det gick:)) Och det var härligt!! TACK Annsan!!

Och ett strålande sommarväder med lite fläktande vind. Vi låg där på en "egen" sandstrand och stekte oss och njöt. Annsan badade två gånger - och jag försökte bada två gånger ;) Men jag är harig - kan inte slänga mig ut i vattnet, fast jag vet, att det är så skönt efteråt. Men vadå - jag paddlade - ha.....

Sen inte nog med det - jag blev bjuden på god mat hemma hos Annsan och Harry sen!! Vissa dagar är värda att minnas tills man dör.....

 

Kram Ruth

26 juni 2009 22:17

Så härligt det ser ut, och stoltheten lyser och speglar sig i vattenkruset efter paddeln, så roligt för dig. Du orkar nog mera en vad du tror. I natt kommer du att paddla i dina drömmar. Så fina bilder, du hittar då dom fina motiven som andra inte tänker på. Ha en fin kväll och sov sött med härliga drömmar !

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Ann-Louise

26 juni 2009 23:29

Vad kul och skönt! Det trodde du inte att du skulle få sitta i en kanot igen. Det känns bra att veta att du har så bra vänner när vi bor så långt borta och ofta är så upptagna med en massa saker. Kram Ann-Louise

 

Annsan

27 juni 2009 12:33

Stina och Ann-Louise...
Är det inte svårare än så att glädja någon annan och samtidigt njuta och ha roligt själv, är det väl underbart!
Det är inte svårt att vara vän med en sådan människa som dej Stina!
Jag känner igen lättnaden och glädjen över att ens Mamma har goda vänner där dom är. Min Mamma bor ju i Finland och har inget av sina 4 barn nära... Då är man oxå lycklig att vänner och meningsfull fritid finns../kram Annsan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...