Ankie

3 juni 2009 22:32

Stefan låter hälsa att det tyvärr inte blev en endaste krona i vinst :-( Men det var spännande så länge det varade....

Ankie

3 juni 2009 22:38

Själv tror jag att min största "skada" ligger i att jag inte hade någon pappa i min barndom. Liksom du inte hade någon mamma. I förlängningen skulle man kunna säga att du inte var någon lämplig mamma om du inte kunde se till, att jag hade en lämplig pappa. Idag har jag varit till tandläkaren. Det gör också ont. Och det går också över.

Ann-Louise

3 juni 2009 22:52

Jag tror kanske att det snarare är så att vi hade en pappa, men han valde inte oss. Därav "skadorna". Många barn växer upp med bara en förälder närvarande, men blir bra vuxna ändå. "Skadorna" är livets skola, och alla har dom mer eller mindre. Jag tror inte man blir en bra människa om man bara glider runt på en bananskal i gräddfilen heller. Angående lämplighet så är det nog så att man måste bedöma det från fall till fall. Men vem ska göra bedömningen? Kanske man måste fråga barnen? Om någon frågat mig skulle jag iaf inte ha velat ha en annan familj...även om jag många gånger önskade att saker och ting skulle vara annorlunda.

Annsan

3 juni 2009 23:03

Ja vem har rätten att bestämma... och ändå har vi skyldighet att våga se när barn far illa.Och agera... Jag tror att gränsen måste gå vid att kunna ge kärlek och sätta barnens behov o. deras bästa framför sina egna.Alla har vi en ryggsäck med olika tunga bördor att bära, men jag tror inte (eller vill inte tro) att folk som en gång lärt sig se, längre kan blunda sedan utan att agera! Ha det gott min Vän, och våga tro på att du hör till den skara som var "good enaught" /kram Annsan

Hans

4 juni 2009 09:41

1 Kris=förändring,
2 Traumatisk kris = förändring som jag inte förstår
3 Ångest = förändring som hotar mitt jag
4 Förändring = livet

Olämlig förälder = den som inte upplevt något av ovanstående

Säg emot mig om jag har fel

Hans

skogsfrun på dal

4 juni 2009 12:12

Med all livserfarenhet och tid hade man helt visst (?) varit en bra förälder NU när det är för sent;(
Barn ska slippa vara föräldrar åt sina föräldrar och slippa bli sexuellt utnyttjade.
Mycket annat tål de nog.
Förståndiga socialarbetare är en bristvara har jag förstått.

synne

6 juni 2009 08:20

Det är mycket svåra bitar du tar upp Stina lill.Men barn till alkoholiserade föräldrar kan bli mycket fina människor om dom har någon som stöttar dom under uppväxten.Jag fanns hela tiden från tidig ungdom för min brors dotter som är sex år ungre än jag.Så fort det var för mycket fylla hämtade jag henne eller hon tog siig till mig.Vi har mycket hårt knutan band mellan oss idag. Jag blev ju själv alkolist i 36-37 års ålder och då var ju två av barnen utflugna så gott som,skulle myndigheterna omhändetagit Tim då är en svår fråga.Han hade ju pappa och en bros som hela tiden fanns vid hans sida. Ja det är en svår fråga. Mina tankar går till mina barnbarn som inte heller mår så bra vid denna skilsmässa.Vad är rätt där? Ska dom behöva åka till en ostabil och dålig mamma och må ännu sämre eller ska vi som står brevid stötta upp och ge dom den trygghet dom nu behöver tills deras mamma repat sig.För mig är det en självklart svar att jag får ta över den rollen så att barnen börjar må bättre och får mycket ro och kärlek.Barnen vill inte åka till henne nu,dom gråter och är ledsna.Så nästa helg kommer det tre små docker som ska bo ela helgen med mormor och få lite lugn i sinnet.Vi pratar mycket om det och jag försöker se till så barnen inte lägger detta på sig själva utan säger att det kommer bli bättre med tiden och att jag finns här för dom tills allt lugnat sig.Det var väl inte detta som jag hade tänkt mig skulle ske men jag finns där till 100% för mina tjejer.Kram S