Om 14 dagar ska jag infinna mig på Akkis i Uppsala för inskrivningssamtal och information från sjuksköterskor, thoraxkirurg, sjukgymnast och narkosläkare. Efter denna dag får jag åka hem!!! För att komma tillbaka "troligtvis i början på veckan efter"...... Känns ju lite snopet - va 17 kan dom inte ta fram kniven på en gång för..... så det blir gjort.... Men dom måste väl ha öppet för eventuella nytillkomna akutpatienter. Och så måste dom veta att det finns plats åt mig på intensiven efteråt.

Jag förstår fullkomligt, om en och annan är utless på att höra om den här tantens sjukdomar och eländen. Men jag kan väl säga som så, att ingen kan vara mer less än jag   Dag efter dag väntar jag och väntar.... och väntar..... Öch hostar och hostar.... Jag försöker göra andra saker - men jag vill ju inte ut å vara social heller. Ingen får smitta mig med några eventuella bakterier eller virusar. Sån´t ska i alla fall inte stoppa den här tantens fortsatta liv. Förra veckan var jag ner till Läkarstationen, för att be om en snabbsänka och att en läkare skulle lyssna på lungorna. Inget skvalp i lungorna, ingen lunginflammation och sänkan låg på 9..... Så de va ju bra!!

Så har jag äntligen, äntligen sytt färdigt en tavla. Kan nog säga, att jag var väldigt less på den oxå, innan den var klar. Många dagar fick den "ligga till" sig i väntan på fortsatta stygn. Och inte blev jag nöjd med den. Men - den är i alla fall klar...... Den är 45 x 45 cm och jag kallar den - just det: "Väntan"   

Väntan på utflykt till skog och sjö, väntan på att molnen ska lätta, väntan på att kunna hoppa i badet från bryggan, väntan på värmen och solen...... Men - så är det ju på det viset, att det är dömt att misslyckas, med att efterlikna naturen. Det är som att skriva dikter - det blir ju inte likt nå´nting, om man skriver rakt upp och ner om sakernas tillstånd. Det måste till liknelser och omskrivningar till något som var och en kan tolka i sitt huvud. Om man inte heter Malin Lager förstås..... Men såå skicklig som henne kommer jag aldrig att bli. Och inte eftersträvar jag det heller.... Jag syr på mitt vis   

Idag har jag testat att kopiera ett foto av mig, som Ruth har fixat till åt mig. Tack för det Ruth!! Och jag fick faktiskt över det till en av mina fotomappar!!! Tänkte ta in den som profilbild här på bloggen. Men jag tror inte jag har lyckats. Jag skulle behöva en del lektioner i datateknik. Men det värsta är, att jag glömmer så snabbt, hur jag har burit mig åt tidigare. Allt nytt måste tjatas in i bollen....

Idag trodde jag att spisen hade pajat. Ingenting fungerade på den. Drog ut den å fick i alla fall städat bakom/under    Kollade säkringen - nejdå - ingen "plopp" hade lossnat. Skulle försöka med att byta säkring, men hade ingen 20 Ampere. Stängde av strömmen helt och pillade lite på den blå ringen, som sitter innanför proppen. Och se - spisen funkade igen!!! Tänk vilka magiska fingrar jag har!!! Och tusenlapparna som en ny spis skulle ha kostat, fick jag behålla!!!

Nästa stordåd blir att sy ett nytt "örngott" till min bästa vetekudde. Vill ha en fräsch med mig till sjuka huset. Imorr´n ska jag handla på Ica, på torsdag kommer min städhjälp (guskelov!!) och nästa vecka ska jag besiktiga lilla Pippi. Så det är väldigt mycket att göra    i det här hushålle...... Och  mycket plats för tänkandet.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...